Privat roll mellan Masato och elin-15

Jane skakade på huvudet och sa.
- Nej, jag tjafsar inte emot.
jag vill bara inte skada andra oavsett vad denne gjort och jag vet att om detta är någon slags varelse så vill du döda eller skada denna.
Jag vill ge denne en chans att förklara sig om det är en varelse som kan prata.

-Men nu ska vi inte dit,så vi behöver inte prata mer om det,sa Marcus och fortsatte diska.

Jane åsg på honom och sa.-
- Det ska vi visst, om du verkligen är kär i mig så bevisar du det.

-Jag vill inte dit längre,sa han

Jane såg på honom oh sa.
- Då far jag själv då.

Hon gick ut och gick mot vattnet med tårar i ögonen.
Om han inte ville ha henne i sitt liv då skulle hon inte tvinga sig på honom heller.

Marcus lutade sig mot bordet. Han ville verkligen till revet men hon bara tjafsade emot.

(hon tjafsade inte emot, hon sa bara att hon inte vill skada eller döda)

Jane stannade vid vattnet innan hon började sparka i sanden av ren ilska.
Hennes far hade rätt.
Människor var bara fega av sig och tålde inte sanningen.

(Han tycker det är att tjafsa emot då han bara vill hjälpa)

Marcus dunkade huvudet mot bordet. Han suckade.

(Han vill döda, det vill inte hon ocih han lyssnar inte ens, jag tycker han ska be henne om ursäkt(

Hon gick in igen och sa.
- Var har du simfötterna, vi ska ge oss av, snart är klockan 12.00.

(Han vill inte döda. Han vill försvara sig och henne ifall nån skulle gå på dem)