Rollspelare & Wolfy prs

"Han trivs bra, han har börjat jobba." skrattade Jess. Det var ganska rolig syn, Ryan vaknade tidigt varje morgon och tog på sig en kostym för att sedan gå och bokföra.

Det var lite svårt att föreställa sig Ryan som iklädd kostym tidigt på morgonen gick för att jobba. Att Jason skulle klara av det hade hon ännu svårare att se framför sig. Efter att ha pratat lite till med Jessica gick hon tillbaka in och satte sig ner i soffan hos Jason igen.

Jason kollade på henne när hon kom tillbaka och log mot henne. Han satte sig upp och sträckte lite på armarna innan han reste sig upp. Han gick runt lite rastlöst, visste inte alls vad han ville göra.

”Jason?” sa hon tillslut. Hon fick helt enkelt leva med att han kanske skulle bli irriterad. Det vore ju inte direkt första gången det hände. ”Vad är det?” Nu syftade hon inte enbart på hans rastlösa beteende utan på allt. Hon hade känslan av att det var något han inte berättade för henne och den kunde hon inte skaka av sig.

"Jag har tråkigt..." sade han stressat, blev alltid sån när han satt stilla för länge. Han suckade lågt och satte sig på soffkanten, fattade att hon menade något annat så han kollade på henne med höjda ögonbryn.

Att han hade tråkigt var uppenbart så det kommenterade hon inte.
”Det är något du inte berättar för mig,” förtydligade hon då han höjde på ögonbrynen. Tillräckligt bra kände hon honom ändå efter alla dessa år för att veta då något var fel.

"Vadå? Eller va?" log han och kollade på henne med höjda ögonbryn. Han tänkte inte ge med sig, inte när det kom till Damons död. Det var något han tänkte ta med sig till graven.

Leah la huvudet på sned och härmade honom genom att själv höja på ögonbrynen.
"Det är något du inte berättar för mig," upprepade hon, "du litar inte på mig, va?" Vad det än var han lät bli att berätta så var det uppenbart att det på något sätt hade med henne att göra. Kanske inte direkt men någon koppling fanns det. Och han litade inte på henne tillräckligt mycket för att berätta det.

"Nej? Va? Klart jag litar på dig, varför skulle jag inte göra det? Vad är det med dig?" suckade han och kollade på henne. Han kliade sig i nacken och rynkade lite på pannan.

"Gör du?" Hon studerade honom en stund till innan hon gav upp. Jason var envis som en åsna då han la den sidan till. Tydligen var det här något som han skulle ta till sin grav. "Sak samma, jag går och lägger mig. God natt." Hon gav honom en snabb puss på kinden innan hon gick för att borsta tänderna.