Skriv vad du GRYMT GÄRNA VILL SÄGA TILL EN SPECIELL PERSON MEN KAN INTE-TRÅDEN

ASSÅ KAN DU BARA LÄMNA MIG IFRED VAD FAN ÄR DITT PROBLEM FATTAR DU INTE MINA HINTAR OM ATT JAG VILL VARA IFRED, BARA DRA JÄVLA JOBBIGA MÄNNISKA. DU ÄR DEN JOBBIGASTE MÄNNISKA JAG NÅGONSIN HAR TRÄFFAT BARA LÅT MIG VARA!

(ber om ursäkt till alla här som var tvungen att läsa detta men behövde skriva av mig hahahha)

Idag fick jag veta att du är borta, att du försvann i höstas. Hur kunde jag missa det? Eller dum fråga, det var inte bara du som dog under hösten. Två andra i min omgivning dog också. Du är den tredje och det fick jag veta nu.
Det är aldrig för sent att sörja, eller sakna. Jag vet att du skulle förstå orsaken till att jag missat vad som hände dig. För som sagt, du var inte den ende.
Men det gör ändå ont.

Vila i frid. Du är saknad av mig och alla på mitt jobb.
Det är inte samma sak utan dig.

Tillan Sato

finns om du behöver prata

Orkar inte med dig

Jag kanske också gör så ibland men
1. Din ”fun fact”-skryt metod är så sjukt irriterande
2. Din ”brutet ben”-skryt metod är så sjukt irriterande

1. OMG! Du kan nånting! Seriöst? Visst, det kan vara kul att berätta rolig fakta, det gör jag också ibland, men jag stör mig så sjukt mycket på det sättet du gör det på
2. ”Hon klagar på att hennes ben gör ont medans jag har gipsat ben! Jag kan inte ens gå”

Va bara tyst och försvinn!

Om du menar V (vilket jag tror du gör hah) så håller jag helt med! Och när han skryter om sin dyslexi, jag förstår att han vill att alla ska veta om det, så att alla fattar varför han inte kan läsa och skriva så bra men han skryter nästan om det. Visst, han är snäll och så men han är rätt irriterande och när han säger emot lärarna hela tiden och försöker bevisa hela tiden att han är smartare än alla och smartare än lärarna. Åh vad jag stör mig på det

Jag menar V. Hans dyslexi ja, innan jag visste om det så frågade jag honom om han gillade att läsa.
Då svara han tyket typ ”eeeh nja...” och nånting om att de andra runt omkring förstod
Jag: ”vadå?”
Sen lät han en ANNAN person förklara som om han var nån himla diktator och att jag hade skyldigthet att veta det, men om jag ändå inte gjorde det så fick hans slav försiktigt förklara.

Blir så irriterad!

Och att han kommer in i klassrummet och skriker om hur bra engelskabetyg han fick
”Jo baaam! *läraren* sa att jag är på gymnasiets nivå!”
Visst, han får vara jätteglad för att han är så bra på engelska men
1. Alla är inte så bra, vissa kan få prestationsångest om du säger det högt till alla
2. SKRYT INTE OM DET!!!


(Nu blir jag orolig att jag själv är sån...)

Låååt mig vaaaaa

Vad gjorde jag för fel idag? Du var verkligen inte som vanligt.. Jag blir orolig för dig när du inte är som du brukar vara... Vad det jag som gjorde fel eller hade det hänt något? Jag vill gärna veta..

Kan du inte bara öppna ögonen och verkligen se allt annat som inte kretsar kring dig?