kawaiiposes och Majis lilla egna privatroll! Mohaha!

Anastasia började mer ivrigt läsa i boken så jag och Rose började prata mer med varandra.
"Haha, du ha en finne på hakan..." sa Rose.
"Jaha, tack för den noteringen..." sa jag och spelade förolämpad.
"Den syns knappt, gulle, men nu när jag har ditt ansikte framför mig hela tiden så reagerade jag.. Men låt mig klämma den!" sa Rose och sträckte fram sina händer.
Jag bakade undan på skämt och hon bara sträckte fram händerna ännu mer och klämde sedan den lilla finnen. "Nu är du fin som en barnrumpa!" sa hon och smekte min kind.
Jag ville ha nån slags hämnd för det där så denna gången sträckte jag fram mina händer frö att försöka kittla henne. Hon började skratta. "Nej, Arthie, sluta!" sa hon.
Jag slutade till slut och då mumlade hon tack och kysste mig.
Jag kastade en blick på anastasia igen och såg att hon hade huvudet i boken. "Hittar du det du behöver?" frågade jag.

" Mmm..." Svarade jag kallt och fortsatte läsa. Det är bäst att bara låta dom göra sitt och försöka att ignorera dom men var de verkligen tvungna att hålla på såhär mycket? Liksom alla här fattar att ni är tillsammans, chilla. Jag sneglade lite åt sidan för att se om några andra stördes av deras gulligull och det var en del som kastade några blickar åt vårat håll. I boken läste jag nu om en man som hette Steve Jobs och hans företag Apple. Deras produkter var väldigt släta och glansiga...

Anastasia verkade väldigt intresserad av boken då hon knappt tittade upp. Rose märkte det också.
"Jag skickade brev till mamma och pappa om att vi är tillsammans igen... Pappa är inte sur på dig längre" sa hon och log.
"Det va skönt att få höra... För att ha självaste Ronald Weasley vara sur på en låter inte som det bästa... En känd auror och allt... Och även delägare i Weasleys vassa varor..."
Rose började skratta. "Jag måste gå nu..." sa hon sedan och kysste mig. "Hej då Arthur och Ana, ses sen!"
När hon lämnat vände jag mig mot Anastasia. "Vad exakt läser du om nu?"

Jag lyfte handen som en sorglig vinkning efter Rose. Arthur frågade vad det var jag läste just då. " Mmm.... Apples skapare..... Steve Jobs.... " Mumlade jag fram och kikade upp ur boken efter ett litet tag. " Hurså?"

"Bara undrade, för du verkade väldigt intresserad av det... Du ha haft ansiktet i boken hela tiden..." sa jag.

".... Jaha ja jo den är väldigt intressant..." Ljög jag och fortsatte läsa.

"Trevligt!" sa jag och vände mig sedan mot mina läxor. Jag fick flow men efter en liten stund hamnade jag på en uppgift där jag hade missat lektionen - på grund av ett prefektmöte - där läraren gick igenom vad vi skulle göra. Jag behövde ta och prata med läraren..
"Du, Anastasia... Jag måste ta och prata med en lärare..." sa jag.

" Öm okay, ska vi försöka träffas sen senare? Jag tänkte ta och låna den här och fortsätta med den senare ikväll.." Svarade jag och började stänga boken.

"Ja, det blir nog bra... Ses sen!" sa jag och gav Anastasia en snabb kram och gick ifrån biblioteket. Nu skulle jag ta mig till sjätte våningen för där hade läraren sitt kontor. Jag gick upp för trapporna men efter några trappsteg blev jag hindrad.
"Nämen, är det Herr Jones jag träffar på?"
Jag tittade upp på Scorpius. "Vad vill du, Malfoy?"
"Tänkte bara säga hej... Vart ha du Strongheart?"
"Du ska lämna henne ifred..." sa jag.
"Du kommer ifrån biblioteket, va?"
"Visste inte att du kände till vad det låg..."
"Tar det som ett ja, antar att Strongheart är där då!" sa Malfoy och flinade.
"Lämna henne ifred!" sa jag till honom.
"Jag ska bara ge tillbaka en penna hon glömde vid vår pluggdejt... Chilla!" sa Scorpius och sprang ner för trapporna.
Jag fick en klump i lagen och tänkte gå efter honom, men jag hade bråttom och på biblioteket har Madam Prince stor koll på allt som händer, så.det är väl det mest ofarliga stället... Och efter McGoganalls utskällning har han lugnat sig lite...
Jag valde att gå till läraren då det inte va långt bort och då Ana troligen skulle klara sig själv OM han skulle göra något då hon faktiskt va i biblioteket där inget kan ske i princip..

Efter att Arthur hade gått tog jag min bok, pratade med bibliotekarien och började gå mot dörren. Precis när jag kommit utanför så blev jag mött av Scorpius. Han stannade snabbt och började le stort.
" Hej!!... öh jo, ehm... Jag att vi kunde snacka lite... typ.." Fick han fram väldigt flummigt.
" Öh, okej antar jag väl. Har ändå inget annat att göra så visst..." Svarade jag och började gå. Scorpius skyndade till min sida och vi började gå.
" Så... öm, jag tänkte fråga en sak....... okej.... öm, vill du gå på en dejt med mig?..." Frågan fick mig att rycka till lite snabbt men jag låtsades som ingenting. Men där kom bekräftelsen om att ville ha något mer än en vänskap.
"..... Visst... Varför inte... Vad hade du tänkt dig?" Svarade jag och insåg vad jag just sagt ja till. En liten panik började storma i mitt huvud men jag försökte att inte visa det.
" Jag hade tänkt mig ikväll, under middagen så smiter vi iväg till den där gamla städskrubben där vi träffades när du var ledsen. Vi kunde bara sitta där och lära känna varandra lite bättre." Förklarade han och väntade ivrigt på ett svar genom att halvstirra på mig. Vågar man verkligen att ta risken att vara ensam men Scorpius? I värsta fall får jag bara slå honom i strupen eller go avada kedavra on his ass. Jag svalde alla farhågor och svarade: "Javisst! Det låter ostört och trevligt!" Hans ansikte sken upp och han gjorde en liten victorydans.
" Jättebra!! Håll utsikt efter att jag har gått och gå några minuter efter!... Och säg helst inget till Jones, han kommer bara att försöka stoppa dig.. Säg typ att du inte mår bra eller något..." Svarade han och vände sig om till hållet vi kom från. " Jag skulle bara kolla det så vi syns ikväll antar jag!.."
" Öhm, ja.. Vi syns då...." Svarade jag och vinkade till honom och log lite försiktigt. Hans kinder blev rosa direkt och han vinkade tillbaka och gick snabbt runt hörnet. Åh jisses, vad har jag gjort?