Criminal [PRIVAT Zora & countess]

(bäst för henne inte sara får veta xD)

Sara satt ute ohc höll på med sitt vanliga rita. Hon hade lyckats få Jack på fall men nu höll på rita av natur. Hon visste folk hade hört om hennes och Lucas break up men hon ville inte prata om det. Men det ondaste var ljuga för Melinda för hon ville inte hon blev arg på henne men visste det var för hennes bästa dem ljög... Hon suckar tyst och log när hon såg Jack komma och gavh enne en kram och hon krmar tyst tillbaka.
-Måste gå
sa han tyst och hon nickar och log och rykte till när det blev en kyss och suckar tyst. hno lät han gå och gick snart mot polastiontionen, hennes pappa hade med svalt betet att hon var lila snälla sara igen. Hon gick tyst i på hans kontor och såg så ingen såg och öppnbar dokumet lådan och letade tyst upp Lucas mans fall, hon hade det som plan idag och fotade tyst av sidorna och skickade demtil Lucas snabbt så han hade det nya som skrivits och vilken enhet han sat på. Snabbt la Sara undna det ohc hennes far kom och hon log direkt

Det vibrerade i fickan och Lucas fiskade upp telefonen. Han log nöjt när han såg dokumenten som Sara skickat. Allt verkade gå enligt planerna..

Flickan märkte att Lucas fokus nu flyttats till telefonen och tog därför ett varsamt tag om hans ansikte och vred tillbaka det mot henne.
– Jag vill ha dig tillbaka..
sa hon ärligt, sträckte sig upp och gav honom en kyss.
Lucas suckade tyst och tittade bara på flickan med en oberörd blick.
För två år sedan hade flickan fallit för hans charm och gått genom eld och lågor för att få vara med honom. När han sedan dumpade henne så hade hon helt förlorat förståendet, och Lucas visste att hon var beredd på att göra vad som än krävdes för att få honom tillbaka. Till och med skada Sara. Eller ännu värre.

Sara såg på sin pappa bara
-jag ville bara se om du var här.
sa hon envist och han nickar bara och satt sig ner.
-alltså den där Demoras man vägrar ju snacka.
sa han och suckar och skakar på huvudet.
-kanske för du tog bort hans trygga punkt pappa
sa hon envist och satt sig ner och tänkte och tog mobilen, *din kollega verkar inte prata så ha n sitter nog veckan ut. ge mig 1-2 dagar till och du kan hjäla mig sen ta igen en veckas misten tid' skickar hon på skoj och log lite.Hon viste dock hon måste krossa jacks hjärta och sin pappas helt och hållet för göra detta.

Plötsligt klev Melinda in i rummet och kunde då se en okänd tjej föra sina läppar från broderns ansikte. Det fick henne att frysa till. Vad höll han på med!? Det hade bara gått en vecka sedan bråket med Sara och han hade redan hittat någon annan?.. Det gjorde nästan ont att se.
Lucas förde blicken till sin syster och kunde se hennes förkrossade ansiktsuttryck. Han tyckte nästan synd om Melinda, men utåt såg han fortfarande helt oberörd ut.
– Vem är hon?
snäste flickan och Lucas suckade.
– Bara min syster...
svarade han kort utan att släppa blicken från Melinda som sakta backade ut igen och stängde dörren efter sig. Hon ville inte se honom tillsammans med någon annan än Sara. Och vad skulle hon göra nu? Hålla det hemligt för sin vän? Eller skulle hon berätta?

Sara log mot sin pappa nu.
-alltså du vet han pratar ju en dag det vet du ju.
sa hon ärligt och gav sin pappapåsen med mat och reser sig
-måste gå vi ses
sa hon och krmara honom och gick tyst ut, Hon såg på Felix som såg på henne snabbt, han var än misstänksam på henne men verkar släppa det snabbt. hon suckar tyst och gick vidare mot utången och kollade runt när hon kom ut. hon snade Melinda och tänkte
*middag för gammal vänskasp skull??* skcikar hon nu tyst och sucar tst

Saras sms blev som ett plåster på såren. Hon log lite för sig själv och torkade bort en tår som börjat leta sig fram.

Javisst! Kommer till dig i eftermiddag. ♥

Skickade hon iväg som svar. Melinda var dock rädd att sanningen skulle komma fram när hon träffade Sara. Hon visste inte hur länge hon skulle kunna hålla någonting sådant hemligt.
Hon bestämde sig för att inte säga någonting till Lucas, hon ville inte prata mer med honom idag. Istället tog hon de kommande timmarna till att göra sig i ordning inför middagen och fick sedan skjuts bort mot lägenheten av "Tyler".

Sara gick genom gatorna och log lite för sig själv. en sak hennes far inte märkte hon hade tagit enav kopiern av fallet om Lucas kolegga, vad som tänks som dom och vart dem satt honom om 1 dag. Hon gick tyst in til parken hon hade mött Lucas frösta gången för. Hon suckar och spg ner i marken lite. hon kom ihåg hur rädd hon var den gången han hadek ommit soch tagit henne utna aneldning. Men sedan spelat på hans känslor, det gjorde ont i henne att spela på andras känslordå det påmoide lite om Lucas och hennes fall. hon log av svaret av Melinda *Kom du nu! Vill träfa min vän ♥* kickar hon direkt

Kommer så fort jag kan ♥

svarade Melinda och klev snabbt ur bilen när Tyler svängt in på rätt gata. Hon letade sig fram till rätt byggnad, slog in portkoden och tog trapporna upp till rätt våning. Väl framme knackade hon försiktigt på dörren och tog ett steg tillbaka i väntan på att Sara skulle öppna.
Synen av Lucas tillsammans med den andra flickan hade fortfarande inte lämnat hennes huvud, men hon hoppades på att Sara kunde få henne på andra tankar.

sara hade kommit precis och gav Tyler bara dokumentet och gick sen vidare tyst till porten, det stod bara ge lucas. Hon smet upp och såg på Melinda
-Hey. förlåt e ute och gick varit hos pappa
sa ohno ch flinar och låser upp dörrren åt henne och semet in och drog av skorna och jackorna
-kom nu njuter vi av en tjejkväll
sa hon och skrattar till. Hon drog in melinda envist och stängde efter hnene, hon låste eäven dörren och såg på henne
-du ser sårad ut e allt okej?
frågade ho

Melinda hade stått i sina egna tankar och märkte först Sara när hon stod intill henne.
– Ingen fara! Jag har inte väntat länge.
försökte hon säga glatt och följde villigt med in i lägenheten. Även hon tog av sig jacka och skor, men ryckte dock till lite när Sara frågade om hon var okej.
– Ja..jo... Jag är okej. Det är bara att..
började Melinda säga. Hon var sämst på att hålla hemligheter och kunde inte hålla sig.
– Det kanske är så att... jag råkade... se min bror tillsammans med någon annan..
pep hon fram och skruvade på sig lite obekvämt.