[PRS] Theida & yehet

Eftersom att Anthony suttit med sina ben uppe på soffan och sina armar runt dem, så har han inte en väldigt bra balans. Han trillar ner på sidan, med sina armar fortfarande runt sina ben.
"Du vet, jag kan gå ut härifrån, när jag vill, och då kan du inte tvinga mig att äta," berättar sjuttonåringen och sparkar enkelt till den äldre med sin fot. "Det är visst skillnad! Jag har tillräckligt mycket fett på min kropp, jag klarar mig," Anthony fånigt för sig själv, eftersom att han själv vet att det mesta i hans kropp är muskler.

Ray skrattar till lite åt Anthony när han trillar. "Men du vet, då följer jag efter dig, för du ska fan äta!" Säger han med ett leende. "Har du ju inte alls det!" Klagar han "tänker du ligga där och sparka på mig eller" flinar han och böjer sig lite över honom och knuffar till honom med armen.

"Kan inte jag anmäla dig för stalkning då eller något? Eller typ att du tvångs matar mig?" undrar Anthony och petar lite på sin väns axel med sin fot. "Ja, jag tänker ligga här och sparka på dig, för jag vill inte ha något att äta. Jag är så mätt som jag kan bli," berättar sjuttonåringen, men han är varken hungrig eller mätt, han har helt enkelt ingen lust att äta.

"Men oj, hade du tänkt att annäla mig?" Säger han lite förvånat. "Men, hur fan kan du vara mätt utan att ha ätit något? Det är bara att äta! Och det kommer inte hjälpa att du sparkar mig" säger han och biter till Anthony löst i armen

"Självklart hade jag tänkt anmäla dig," berättar Anthony och masserar sin arm där Ray bitit honom. "Om du är så hungrig att du vill äta min arm, så kan du jättegärna ta mackan och chokladen istället. Min arm behöver jag nämligen," sjuttonåringen kan inte undgå att tycka att de är lite väl nära varandra, men ignorerar den tanken. "Och jag kan visst vara mätt utan att ha ätit något," muttrar sjuttonåringen, och sparkar lätt till Rays ben, innan han låter sitt egna ben falla ner tillbaka mot soffan.

"Vafan, bra kompis man har då" säger han med ett litet leende. "Men din arm är mycket godare ju. Jag kommer fortsätta bita dig tills du slutar sparka på mig" skämtar han och biter till Anthony igen, högre upp på axeln den här gången. Han försöker att ignorera tanken på att han nästan ligger helt böjd över Anthony. "Men du måste äta, oavsett om du är mätt eller inte!"

"Nu kan jag visst anmäla dig för kannibalism också," skämtar Anthony och känner hur ett skratt lämnar hans läppar. Det känns så märkligt att Ray kan få honom att skratta, när han mår piss efter det som hänt. Egentligen vet han inte om det är hans förälskelse på den äldre som får den lilla gesten att kittlas, då han aldrig skrattat när hans lillebror bitit hans arm. Men det kan han ju inte säga till Ray direkt. "Det kittlas.." skrattar han och lägger en ut av sina händer vid Rays axel, för att försöka stoppa honom. "Måste jag väl inte alls, snacka för dig själv!"

"Jag äter dig faktiskt inte, jag bara smakar lite" Skämtar han och ler lite retsamt. "Är du kittlig, fortfarande?" Undrar han och ler lite. "Men jo det måste du visste! Lyssna på mig, jag är gammal och vis you know" säger han och kollar ner på Anthonys hand på sin axel, och biter sedan till den löst.

"Vad är det för skillnad på det?" undrar Anthony med blicken fäst på sin vän ovanför honom. Det känns en aning konstigt att det nu är han som ser upp på Ray, och inte tvärtom. "Och ja, jag är faktiskt fortfarande kittlig," berättar sjuttonåringen och skrattar ännu en gång till när Ray löst biter hans hand. Handen åker sedan lite längre ner på Rays arm, så att den äldre inte ska komma åt den. "Du är bara ett år äldre, jag är minst lika vis som dig,"

"Skillnaden är att jag inte tar tuggor av dig" Svarar han och kollar ner på Anthony. "Fan va kul", Ray sticker ett finger i sidan på Anthony för att försöka kittla honom. Han böjer sig ner lite och biter till Anthony löst längst ner på halsen. "Men ett år är faktiskt ganska lång tid, right. Jag tänker fortsätta såhär tills du äter" Säger han och ler lite, utan att tänka på hur nära varandra de faktiskt är nu.