Voldemort vann (Roll för alla)

"Okej..." säger Molly. "Vad ler du åt?" Molly ser lappen och antar att den är från Aily.

"Nja, inget speciellt." Säger Nathan när han trollat bort lappen. "Jag brukar bara le i vilket fall..." Säger Nathan förklarande. "Man lever längre då." Fortsätter han förklara innan han snabbt tystnar.

Aily tittar på klockan. En timmatills solen går upp. Aily smyger ut och ner till sjön.

Molly nickar lite. "Men..." säger hon. "Vad kommer din pappa säga?" En hårslinga lägger sig framför ögonen på henne. Den är väldigt blå. Hon tittar på resten av sitt hår. Nu fatta hon vad Nathan log åt.

"Än så länge behöver han inte veta någonting." Svarar Nathan. "Dessutom, det han inte vet har han inte ont av." Fortsätter han innan han kastar en blick på klockan. "Jag måste gå." Konstaterar han med ett leende, reser sig, vinkar snabbt innan han börjar vandra ned mot sjön. Han är ovanligt spänd när han svänger. Han vill inte möta Siri och resterande del av gänget igen.

Aily ser Nathan komma.

Molly nickar, ler och vinkar nästan på samma gång när Nathan reser sig och går. Hon går upp till sovsalen och tassar förbi tjejerna. Hon byter om och går ner igen.

Nathan ser Aily längre bort. Han höjer handen i en hälsning och hoppas på att inget mer dåligt händer på den närmsta tiden.

Aily vinkar tillbaka.

"Hej Aily." Säger Nathan när han kommit närmare. Han har armen med märket i sin ficka eftersom det gör ont att röra på den. Men han låtsas inte om det.