wolfy & rollspelare prs

”Ta ett djupt andetag nu, en sak i taget.” Jonathan gav henne ett litet uppmuntrande leende. Hon borde beställa tid till närmsta vårdcentral för att verkligen vara hundra procent säker på att hon var gravid. Sedan kunde de fundera på vad nästa steg skulle vara.

”Vad händer med dig nu? Ska du bli kung?” Frågade hon tyst och smekte försiktigt hans bröstkorg. Det lugnade henne att inte prata om det, ville höra allt om honom istället. Hon ville röra vid honom, intala sig att det inte alls var skumt mellan dem.

”Tja, alla förväntar sig att jag ska bli det då det varit två drottningar från min släkt före mig. Men jag vet inte..” Han ville inte bli kung om det betydde att han inte kunde vara med Cleo. Samtidigt så skulle han göra hela sin familj och sig själv besviken om han inte blev kung.

”Varför vet du inte? Vad är det som hindrar dig?” Frågade hon och började pilla med hans hår. Hon ville hjälpa honom med alla has problem och se till att han mådde så bra som möjligt, på så sätt skulle hon må bra.

”Jag vill inte bli kung om det betyder att jag inte kan ha dig i mitt liv.” Han skulle med glädje bosätta sig med henne i en stad långt borta från hans gamla liv, göra precis som Adrian gjort för den kvinna han älskade.

Cleo rynkade på pannan och lutade sig försiktigt fram för att mjukt kyssa hans läppar. Hon älskade honom så otroligt mycket, hon brydde sig inte vad hon behövde stå ut med bara hon var med honom.
”Om jag är här, hos dig då. Och du kan välja mellan att bli kung och inte bli, vad väljer du då?” Frågade hon tyst.

”Inte bli kung.” Han visste att Cleo inte hade några stora drömmar om att bli drottning eller något, det var ändå fortfarande en helt främmande värld för henne och han skulle aldrig kunna begära något sådant av henne. Han skulle komma över det faktum att han inte skulle göra sin familj stolta.

”Varför?” Suckade hon och smekte hans kinder. Hon visste inte så mycket om att vara kung men han var utan tvekan den ideella kungen för dom. ”Om det är för min skull gör det inte. Jag är med dig genom allt, jag lovar. Jag behöver bara dig.” Sade hon tyst och lutade huvudet mot hans axel.

”För att det skulle innebära ett helt nytt liv för dig och jag vill inte utsätta dig för något du inte helhjärtat vill. Det ska inte bara vara för min skull.” Han tog hennes händer i sina. Han älskade henne och det faktum att hon var villig att göra något sådant för honom men hon måste tänka på sig själv också.

”Jag trodde att du visste vid der här laget att jag kan göra allt för dig. Jag älskar dig, Jonathan.” Sade hon allvarligt och kramade hårt om hans händer. ”Du trotsar hela din värld för att vara med mig så jag kan ju lika gärna visa dom att jag är värd besväret.” Sade hon sedan, ett halvhjärtat försök till ett skämt.