Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara gillde inte detta och visste det nog tog hårt i honom. hon backade direkt när han kom mot henne
-Han e inte min stalker! och jag skivkade iväg dig för du betede sig som skit! dessutom e du fan dum i huvudet som tror du verkligen vet ALLT om mitt liv och Jack.
sa ohn kort och la arman i kors nu, hon gjorde det när hon utmanade honom så nu gjorde hon det för att bara. Hon såg rakt in i hans argaögon och spände sina in dem nu och lekte med tungan i kinden än.
-En sak till måste jag får säga JAG HATAR DIG!"
skrek hon argt nu och såg på honom, det med dum i huvdet ordet hade hon menat nnat och jag hatar dig menar hon jag älskar dig, hon hoppades han förstod det. Hno drog sig sakta undan mot dörren. hon viste in om hasgäer det magiska ordet det e slut eller måste hon

Lucas förstod direkt att Sara menade motsatta, och han tvingades hålla emot för att inte le och förlora masken.
– Och Jack?! Och Jack!? Han är f*n det enda du pratar om!
svarade han kallt när Sara började dra sig mot dörren.
– Vet du vad.. Du är inget för mig.. Och om det ens funnits någonting mellan oss, så är det SLUT!
Han hade lagt extra mycket tryck på det sista ordet för att Melinda och de andra tydligt skulle höra.
– Försvinn..
Lucas vände ryggen åt Sara och började gå ifrån hallen.

Sara ställde sig cohckad och såg på honom nu men surnade direkt.
-Fine! slår vad att hane bättre i säng
snäste hon bara och small igen hans dörr från hallen och suckar tyst och lämnade stället diskret, hon gick tyst och suckar kort. Hon tog mobilen ochändrade lucas namn i det så inte Jack skulle förstå eller polisen hon än hade kontakt med honom. Tsyt tog hon fram jacks numer *Möt mig om 10 minuter stan, vi måste prata om OSS* skickar hon nu och fik direkt ett okej, hon gick tyst mot stan och drog hande gneomh håret och visste polisenra hade ron och ögon var som helst.

----

Väl framme möte hon upp Jack och log sött
-hey
sa hon och kramar om sin vän och an såg på hene konstigt
-Ska du inte vara med din skurk pojkvön?
frågade hn kallt och hon log bara.
-Nejdå. Vi gjorde slut, kom fram till han utnytjade bara mig.
sa hon och hack nickar och log direkt, nu hade han ju sin chans. Men det ingen visste Sara spelar bara på känslor

Lucas gick med bestämda steg genom korridoren och det tog inte lång tid innan han blev stoppad av Melinda som tittade surt på honom med armarna i kors
– Är du helt dum i huvudet!? Ni är perfekt för varandra.
snäste hon argt. Hon visste att Sara var det bästa som hänt brodern, och om de nu hade gjort slut så var risken stor att han skulle falla tillbaka till sina gamla vanor.
Lucas suckade och gav sin syster en kylig blick.
– Det har aldrig funnits ett "vi". Och vid det här laget borde du vet att jag inte sysslar med känslor..
svarade han kallt och gick förbi sin syster som bara stirrade tomt på platsen där Lucas tidigare stått. Hade allt bara varit en lögn? Var hennes bror verkligen så känslolös? Tanken gjorde henne faktiskt lite tårögd.
Lucas stängde in sig på rummet och låste dörren. Först då kände han att han kunde andas ut ordentligt.

Sara spg på honom tyst och de gick snart en runda. De pratade lite m saker och hon lyssnar knappt utna var i sina tankr och sg på Jack nu.
-Du kan kanske få bort anklagalense på mig om Mr.Demora
sa hon nu och såg på jack som tänkte och nickar nu och hon lg direkt och gick med honom en runda mot polistationens område. Hennes far såg upp och rynkar pannna
-Mr.Wood
sa Jack och sa åt Sara stanna och gick in med honom för prata. Sara suckar tyst och kollade runt ,hon var inte glad i detta men att vara utan lucas gjorde ju ondare än trott. Hoppades mest inte Melinda skulle fråga ut henne nu

Lucas stannade på rummet i flera timmar. Han behövde tid för sig själv och ville absolut inte träffa på Melinda igen, som säkert skulle ge honom en ännu längre utskällning om hon fick chansen.
Han stördes lite av tanken att Sara skulle flirta med Jack för att få hans tillit. Men samtidigt visste Lucas vart han hade henne. Så allt han kunde göra nu var att vänta.

Sara suckar tyst och kolade runt lite, hon kände hur det kröp i hela kroppen av väntan. hon suckar *Du heter Pete i min mobil så skriv något P eller vad tusan du vill skirva för intaler om du smsar * skickar hon till Lucas bara sp han inte skrev DM till henne. Hon såg på Jack när han kom o hnlog
-klar du e fri
sa han och ho log sött direkt
-bra för då e jag nöjd
sa hon nu och såg på Jack och sen på stationen
-allts åe så trött måste sticka hme
sa hon ärlgit och ha ntänkte
-kan följa dig
sah an och hon logdirekt och nickar

Lucas lämnade inte rummet förrän sent på kvällen när solen redan hade gått ner. Han gick ner till sällskapsrummet och satte sig i fåtöljen framför brasan. En av hans närmaste män kom och satte sig i fåtöljen mitt emot.
– Välkommen tillbaka, sir. Vi har väntat på dig.
sa mannen respektfullt, och som svar gav Lucas honom en oberörd blick. Han gav ifrån sig en lätt suck och lutade sig tillbaka mot ryggstödet.
– Några nyheter om vår inlåsta kollega?
frågade Lucas kort.
Mannen skakade lätt på huvudet.
– Nej, sir. Han befinner sig fortfarande på samma plats.
Lucas fick fram ett svagt leende. Om dem bara visste vad han och Sara hade planerat.

Sara gick tyst hemåt med jack vid sin sida, dem kom snart itll hennes prot och hon log till
-tack
sa hon oc gav honom en puss på kiindne inna hon snabbt smet in i sin lägnehet och satt tyst i sin soffa med en tallrik flingor. Hon var ju tvungen försöka hitta något att göra nu när hon inte hade Lucas direkt att roa henne på nätter,kvälalr eller morgnar. Hno hade tyckt om varit med honom på båten kunna ha en mys dag utan störningar och slippa allt från världen att störa dem

Dagarna gick långsamt framåt för Lucas. Han hade bara utbytt ett fåtal ord med Sara via sms och spenderade de flesta timmarna till att planera inför kommande brott. Ingen misstänkte någonting. Inte ens Melinda som fortfarande var sur på grund av broderns beteende. Hon hade försökt tala med Sara, men även därifrån var det korta svar.

En förmiddag stod Lucas ensam framför ett fönster i sällskapsrummet och tittade ut över den mörka himlen och regnet som öste ner. Det hade gått över en vecka sedan bråket med Sara och vid det här laget så trodde säkert Jack att hon utvecklat känslor för honom istället.
Plötsligt kunde han höra hur någon öppna dörren och hur ett par stilettklackar lätt slog mot golvet.
– Saknat mig?
Rösten var bekant. Lucas vände sig sakta om och kunde se sitt s.k. ex stå i början av rummet. Ryktet om hans och Saras breakup hade spridit sig snabbt, och hon var en av dem som nu såg sin chans att få tillbaka honom.
Lucas granskade personen framför sig utan att säga ett ord. Hon var fortfarande vacker, som när de först träffades. Kanske ännu vackrare. Hennes självsäkra leende tydde samtidigt på att hon hade förändrats en hel del sedan de sist sågs för två år sedan. Hon var inte längre den oskyldiga flickan som en han en gång lurat för att få det han ville.
– Vad gör du här?
frågade han till slut och kunde se hur flickan sakta började röra sig mot honom.
– Jag är här för att träffa dig..
sa hon charmigt, gick enda fram till Lucas och la händerna om hans överarmar.