VD Rollspel

"Okej... Men jag talar inte om viktiga saker via mobil" säger Stefan.

Ett kallt skratt flydde från Rebekahs läppar.
"Det var oförskämt - har inte Salvatorebröderna lärt dig någon hyfs?" Rebekah hängde av sig skinnjackan, som den uppfostrade flicka hon var, och gick sakta mot badrummet. Ibland lade hon till ett litet lyckligt danssteg i sin gång.
Rebekah tog fram sin iphone.

Sms till Elena: Öppna dörren, syrran. xoxo

Stefan går ut ur rummet och in i vardagsrummet.

"Det gör du visst. Nu" Katherine bet i sin godis igen, hon var uttråkad, kunde inte Stefan komma till saken någon gång?

"Nej det gör jag inte" säger Stefan och lägger på. Sen sjunker han ner i en fåtölj och suckar.

Katherine skakade på huvudet och fortsatte gå mot Elenas hus, det här var ju bara för löjligt. Efter några minuter var hon framme. Dörren stod på glänt, och Katherine antog att Elena hade glömt att stänga den. Hon skyndade sig mot dörren och en sekund senare stod hon utanför den. Hon visste att hon inte skulle kunna komma in om hon inte innan hon hade blivit inbjuden, men eftersom hon var smart till skillnad från vissa andra hade hon skaffat sig Jeremys nummer, och hon tog för givet att Jeremy var hemma såhär sent. Hon hade fixat så att hon hade dolt nummer på sin mobil, och nu tog hon upp den för att snabbt sms:a Jeremy.
"Det är jag, Elena. Jag har skadat foten när jag var och slängde soporna och kan inte gå in i huset själv, kom ner och hjälp mig, Jer." Katherine log belåtet när hon hade skickat sms:et, det här skulle gå bra.

Caroline log åt solen, hon kände inte längre samma värme till den men hon kunde åtminstone vara ute i den. Det var åtminstone en frihet, från ett liv hon inte valt själv. Klart såg Caroline fördelarna med att vara vampyr också, men hon hade föredragit i fall hon valt det själv. Hon närmade sig köpcentret och funderade på vad hon skulle köpa

Elena sjönk ner mot toalettdörren, hon hade ingen aning om hur hon skulle reagera. Hon tog några djupa andetag och ropade sedan åt Rebekah "Vad vill du egentligen?" med svag röst. Elena kände hur hela hennes kropp skakade, hon var så rädd.

Stefan ringer Elena.

"Jag vill- Jag vill-" Men Rebekah visste inte vad det var hon verkligen ville. Hon kände sig på något sätt besegrad av sina egna ord.