The cold in our bodies [PRS]

Hon tvekade en minut men skakade på huvudet.
"Om jag serverar mat så kommer jag fortare i säng. Gör jag det så kan jag sova tidigare." Hon log ömt och såg på henne.
"Men ska vi börja?"

Olivia nickade åt Alices förslag. "Smart." Hon nickade mot faten med den upplagda maten. "Garnera det sista och sedan kan du börja ta upp till matsalen. Jag ska städa undan från bänken här, jag är snart klar."

Hon nickade och började att garnera medan hon såg på henne då och då.
"Hur kommer det sig att de äter mat? Jag menar.... De är vampyrer..." Sa hon och sträkte på sig så hennes rygg knäcktes till.

Olivia stannade i en rörelse. Hon gav ifrån sig ett skratt, blandat av en fnysning och en fnitter. "Vet du,", sa hon och tittade på Alice. "..Ska jag vara ärlig, så vet jag inte. Antar att de kanske gillar smaken? Eller så vill de bara hålla upp en fasad, vara en del av oss andra, menar jag?" Hon ryckte på axlarna. "Jag är glad att vi får något att äta iallafall.", tillade hon sedan och stoppade undan en kökskniv bland de andra.
"Tror du deras smak kan ha ändrats sedan de blev vampyrer?"

Hon ryggade tillbaka och rykte på axlarna. Hon visste inte heller och såg sedan ner.
"Jag vet inte... Kanske?" Hon höll maten i båda händerna och började gå upp

Olivia plockade med sig några av faten och gick efter Alice upp mot entréplan. De skulle till samma matsal som de serverat de middag i tidigare. "När ska du fråga greven? Om din resa, menar jag?", sa hon något gladare när hon kom ikapp Alice.

"Jag får se. Kanske blir senare..." Sa hon och svalde.
"Måste jag ha med mig någon? Typ som vakt?" Frågade hon tyst och kom upp på den övre våningen.

"Ta det när det passar, det tror jag blir bra.", sa hon bestämt. Vakt? Vad menar du?" Olivia funderade igen och såg var hon satte fötterna när de började gå uppför trappstegen. "Jag tror du bara kan fråga honom. Men om du vill fråga honom ostört så kan du ju knacka på hans arbetsrum eller så sitter han ofta i någon av salongerna.", förklarade Olivia.

Hon nickade och gick försiktigt vidare.
"Då ska jag fråga. Det skadar ingen." Sa hon och nickade. En lock hade tagit sig från hennes hår och hamnade i hennes ansikte.

Olivia nickade gillande åt Alices svar.
När de närmade sig matsalen möttes de av några av de andra tjänarna som hjälpte till att duka bordet. Ljudet av rösterna hördes mer ju närmare de gick. Det var Ivan och hans sällskap. De verkade ha roligt åt något för de skrattade. Iallafall kunde Olivia urskilja Leo, Rion och Ivans skratt.
Det doftade gott av den lagade maten.
När de kom in i salen satte Oliva ner faten på bordet, utan att hälsa på dem. Det var inte meningen att de skulle interagera med dem om de inte blev tilltalade först.