PRS Medi & Vidomina

Hon kved när hon blev kastad i baksätet och kände en man lägga en hand om hennes axlar.
"Lisme var rädd om våran Alice." Vincent smekte henne över håret och såg upp på henne.
"Hon är söt inte sant?" Han hade kortsvart hår och isblå ögon. Han såg väldigt bra ut och han suckade.
"DU har skadat henne." Han drog ett finger under hennes hals och fångade upp blodet och stoppade det i munnen.

Lisme suckade. "Vincent, var inte så dramatiskt. Det är bara en skråma.".
Hon styrde fordonet till den sida de kommit in i byn från. Hon bromsade in och steg av fordonet. "Kom. Skynda, de är efter oss.".
Hon såg mot Vincent och Alices håll.

Jules och Caspian närmade sig och Caspian tvärnitade när han insåg att de hade stannat. Jules vacklade. "Se upp!".
Han såg mot Caspian som ställt sig upp och sökte sig mot utgången. Han gick ut och rusade efter Lisme och Alice. De verkade ha med sig en till person som varken Caspian eller Jules kände igen.
"Fort.", sa Caspian till Jules och satte fart efter de.

Vincent tog upp Alice i sin famn och pressade henne mot sig och började springa mot utgången de kommit och han kastade en blick över axeln och skrattade.
"Hon är äntligen vår." Han såg på henne och sedan Lisme.
"Hur är det?" Han morrade när han kände ett slag mot bröstet.
"Sluta vara så motsträvig flicka!"

"Var inte så säker på det, Vince. Komihåg att varken Rion eller Leo är att räkna med. Det kan vara en fälla.", sa Lisme till Vincent.
Hon skyndade sig efter till utgången och följde de till ett fordon som parkerat utanför, för att ta de till jordytan.
"Fort! Skynda!", ropade Lisme efter Alice och Vincent.

Caspian och Jules sprang efter dem. De upptäckte det ställe det kom ifrån och skyndade på stegen. Det var fortfarande en bit ifrån de, så de kunde inte rädda Alice. Än. "Här, Jules. Kom fort!", ropade Caspian till Jules och satte fart mot det håll Lisme och Alice rörde sig mot.

"Kalla mig inte Vince." Muttrade han men höll hårt i Alice och började att klättra och såg på henne.
"Kommer hon inte att få lunogna explodera om vi klättrar upp här? Hon är en människa." Han suckade och såg ner.
"Låt oss vara!" Han morrade ich tog ett fastare tag om Alice när han kände hur hon började bråka.

Lisme himlade med ögonen. "Sluta vara så känslig, Vincent.".
Hon klättrade före de ut ur den ingång de kommit ifrån. Utanför väntade det ett fordon. Motorn var igång, så det lät ifrån den. "Skynda. De är efter oss.", sa Lisme och simmade mot fordonet som skulle ta de till jordytan.
Caspian stannade tvärt då han insåg att de skulle följa efter de och lämna kupolen. Han tittade över axeln åt Jules håll. "Fort, vi måste vara snabb.", sa han och skyndade sig efter vampyrerna som hade tagit med sig Alice. Jules tvekade.
"Jag stannar, Caspian.". Caspian insåg allvaret och nickade. Han kastade sig efter vampyrernas steg och fann sig strax utanför kupolen, i vattnet, och började simma till en av fordonen som kunde ta honom till vattenytan.

Han suckade och stängde dörren efter att ha simmat ut. Det skulle aldrig gått. De var tvungna att hålla för Alices näsa och han simmade in i fordonet och lät henne gå.
"Lisme nästa gång parkera så vi inte behövde simma. Det är farligt nog för oss." Han såg på henne.
"Vi kunde ha dött och hon kunde fått skador av trycket." Han smekte Alices kind.

Lisme suckade högt. "Vincent..! Så dramatisk.. så känslig!". Hon sate svärdet i bältet och satte sig i förarsätet för att köra de därifrån. "Nästa, jordytan.", sa hon och skrattade litet. Hon tryckte ner pedalen i botten och styrde de därifrån. När de kommit till jordytan parkerade hon nära stranden. "Alice verkar ha klarat sig fint, tack vare dig, Vincent.", sa Lisme och höjde på ögonbrynen.
"Kom, jag vill inte låta Rion komma undan en sekund till.". Lisme lät irriterad. Hon öppnade dörren och klev ut på stranden som bara låg gångavstånd till Rions herrgård.

Caspian följde efter i sitt fordon efter de och bromsade då han insåg att de hade parkerat. Han stannade en bit under vattenytan och öppnade dörren för att sedan snabbt simma upp till ytan och få luft i sig igen.

Vincent suckade bara och smekte Alices kind och log.
"Ska du säga." Han drog henne till sig och lyffte upp henne igen och bar ut henne och började att gå.
"SÅ Lisme...." Han flinade.
"Är du kär i Rion?" Han visste att det inte var sant men han älskade att reta henne på det sättet och han duckade för henne.
"Seså var inte så.."

När Lisme kommit upp till stranden och jordytan drog hon svärdet snabbt vid Vincents kommenterar om att hon tyckt om Rion. "Rion har med att stå för än en flört och det vet du.", sa hon och lät fortfarande irriterad.
Hon sänkte svärdet då hon insåg att hon lätt kunde bli upptäckt. "Rion har inte hört av sig, inte undrat var vi har varit, trots att vi har bott hos honom länge. Han bryr sig inte längre..". Lisme lät irriterad igen. Hon började att gå från stranden mot en asfalterad väg som ledde de till Rions herrgård.
"Tror du Leo är där, Vincent?"

Caspian skyndade efter de i den fart han kunde. Han var trött att springa, men han ville rädda Alice oavsett kostnaden.