PRS botillia1 & Lupple

Han satte sig på den nybäddade sängen.
- jag förstår inte varför tjejer ska vara så noga med att sminka sig, jag menar vad är där i alla produkterna? Jag blir mycket mer attraherad av dig utan smink men det är ditt val om du vill använda smink eller inte sa han och ryckte lätt på axlarna medan han granskade henne lätt. Varför skulle hon sminka sig? Hon var perfekt.

Hon såg på honom och log stort. Han kunde ge en komplimang om någon kunde.
" Du är väldigt vältalig." Viskade hon och gick fram och satte sig i hans knä och kysste honom mjukt.
" Jag tänkte att smink ser mer mänskligt ut. Du vet, täcka blekheten och den perfekta huden och så. " Flinade hon innan hon kysste honom igen.
"Men om du gillar mig bättre utan så är jag mer än villig att vara så." Viskade hon innan hon reste sig upp och drog på sig linnet och sedan hans hoddie och drog upp luvan.
Det såg bra ut.

Han besvarade kyssen mjukt och gav henne ett litet leende.
- som om du inte hade en perfekt hud innan, vad ska du göra, sminka dit ett par finnar? Sa han med ett höjt ögonbryn och ett lekfullt leende innan han reste sig och granskade henne.
- det ser väl bra ut sålänge, ska vi ändå ut och handla kan vi ju köpa kläder till dig också så du inte bara behöver gå runt i mina kläder, det vore snällt om jag fick använda dem också sa han med ett retsamt leende.

Amelia såg på honom och skrattade mjukt.
"Åh det hade jag inte." Flinade hon och ryckte lite på axlarna.
"Det skulle se mänskligt ut." Sa hon och nickade sedan.
"Jag är redo." Sa hon och skrattade till.
"Men jag gillar dina kläder." Sa hon och drog lite lätt i hoddien.
När hon insåg att vi kan handla kläder och hon sken upp och gick fram till honom och gav honom sin mest bedjande blick.
"Får jag använda ditt kort?" Viskade hon hoppfullt.

Han granskade hennes bedjande blick och kunde inte låta bli att skratta.
- hur skulle jag kunna säga nej till den blicken? Sa han och tog fram sitt kort ur bakfickan och räckte henne det.
- handla vad du vill, jag har pengar så då borde jag spendera dem sa han.

Amelia log stort och greppade kortet med en oerhört lycklig blick.
"Tack tusen gånger." Viskade hon och kysste honom hårt. La försiktigt kortet i sin plånbok och la plånboken i fickan.
"Låt oss." Sa hon och tog hans hand och började gå mot ytterdörren.

Han nickade och gick mot ytterdörren. Utanför stod en cabriolet som dessutom var en oerhört dyr bil. Theodor brydde sig egentligen inte om dyra saker men han hade troligtvis köpt den en dag när han hade haft tråkigt och ville spendera lite pengar och då hade det blivit på en bil.
- ska vi köra då? Frågade han.

Amelia såg bilen som stod framme och skrattade till.
" Och du har aldrig visat denna? Det är knäppt." Skrattade hon och gick fram och tittade uppskattat på den innan hon klev in i bilen och satte sig.
"Det ska vi. Mot en galleria." Log hon lyckligt.

Han kunde inte låta bli att skratta.
- vi har aldrig riktigt pratat om bilar precis sa han och startade motorn innan han började köra. Han körde förbi gallerian i deras stad och fortsatte köra i runt en timme innan han såg en byggnad som även den såg ut som en galleria. Han körde in och parkerade.
- blir detta bra? Frågade han mjukt.

" Du kunde ha visat den ändå." Flinade hon och lutade sig bakåt och startade lite musik och njöt av att åka i bilen och studerade allt de gled förbi.
När de väl stannade så såg hon på byggnaden och flinade till.
"Denna är typ bäst. Den har allt." Log hon glatt och klev väldigt ivrigt ut ur bilen.