VD Rollspel

Sms till Elena: Öppna snälla dörren
xoxo

( Tackar. ^^ Då får Jeremy sova dårå. xP )

Jeremy nickar till, somnar och drömmer. Drömmen är suddig, den förändras varje sekund och det klickar från mardröm till dröm på ögonblick. Han stör sig på det och plötsligt kan han se sin version av föräldrarnas olycka i drömmen och vaknar med ett ryck. Han märkte inte ens att han somnat. Men nu är han aningen kallsvettig och hjärtat dundrar i bröstet. Tänk att mardrömmar kan vara så skrämmande.

(( themarauder: Har inte Elena öppnat dörren redan? :3 jag tror det i alla fall, fast hon lämnade den på glänt... ))

Dörren stod plötsligt på glänt - och det räckte tillräckligt för Rebekah för att se det som en inbjudan till Elenas hus. Hon slank in, smidigare och snabbare än en katt, och mötte Elenas ryggtavla.
"Tänkte att vi kunde ha ett litet pyjamas-party."

(( Vänta, måste inte vampyrerna bli inbjudna i huset, eller har Rebekah redan blivit det? Annars kan vi bara köra att hon kom in den här gången ))

((I böckerna tolkar vampyrerna olika hur de blir inbjudna - olika gester etc. Det måste inte nödvändigtvis vara just orden "kom in". Rebekah tänkte eftersom att dörren hade öppnats för just henne, så såg hon det som ett "välkommen in" )

(( Okej, då förstår jag. Blev bara lite fundersam först... =) ))

Elena ryckte till, och tappade ner mobiltelefonen på golvet. Hon var som paralyserad i några sekunder, och stod fortfarande med ryggen vänd mot Rebekah med uppspärrade ögon. Paniken började långsamt vandra framåt, och Elena började springa. Hon visste inte var hon förde sig själv, men plötsligt var hon inne i badrummet på nedervåningen. Med en snabb rörelse låste hon dörren, det var egentligen ingen mening. Rebekah kunde komma in hur lätt som helst, men bättre än ingenting var det självklart...

Caroline vaknade några timmar senare och först var hon inte säker på vart hon var. men sedan gjorde sig gårdagen påmind och hon förstod inte vad som hade kommit över henne. Hon reste sig upp och vinglade till lite, hon hade ätit för lite! hon funderade på att jaga ett byte men bestämde sig sedan för att äta hemma. Hon skyndade sig så snabbt hon kunde hemåt och klättrade sedan in genom fönstret. hon ville inte väcka sin mor genom att knacka. Hon stannade när golvet knarrade lite men fortsatte sedan in mot sitt badrum och hon tog fram en av blodpåsarna och hällde i sig den

Katherine var rasande över sms:et. Nu var det ju meningen att Stefan skulle säga något i stil med: "Nej! Katherine, du får inte åka, jag följer med dig! Snälla, åk inte!" Nu skulle hon hämnas, men på vem? Det var ju självklart, Elena.. Hon började gå mot Elenas hus, det var ingen mening att vänta tills imorgon.