PRS rollspelare/Aphrodite

Abigail tittade förvånat på James. På Hogwarts fanns det inte ens tanken att man skulle klä sig I något annat än uniform, om det inte var helg såklart. Hon gick in i butiken och väntade på att de skulle hitta rätt storlek till Isabella, det borde inte ta allt för lång tid. Hon lutade sig mot en vägg I väntan på att de skulle bli klara. När hon stod där så undrade hon egentligen vad hon höll på med; hon hjälpte en mugglare att hitta i Diagongränden när hon kunde göra så mycket annat med sin dag. Trots det så ville hon inte gå därifrån. James hade fångat hennes intresse på kort tid, mer än vad hon ville erkänna, både för sig själv och för andra (inte för att hon skulle erkänna det för någon levande varelse över huvud taget).
“The books are very easy to get, the shop keeper usually pack the books that first years need, so you can just go in there and ask for the first-year package” informerade hon och sträckte på sig.

James drog sig undan så att Isabella kunde få hjälp ifred, han ställde sig bredvid Abigail och nickade lite åt det om böckerna.
"Are the kids at Hogwarts mean?" frågade han och kollade på henne lite snabbt. Han ville mest veta ifall han behövde oroa sig över Isabella, hon var lite av en plugghäst och lite nördig så han ville försäkra sig om att hon inte skulle hamna i problem för det. Han själv skulle inte ha några som helst problem med att gå dit och se till att ingen rörde henne men han skulle troligen inte bli tillåten att göra det.

Abigail ryckte på axlarna.
“It’s better than before. There was a time when the Wizarding World was in war, and some people considered halfbloods, which means a magical person born to one magical parent and one muggle, and muggleborns, which is a magical person born to two muggles, as unclean. During those years there were some students in school with those beliefs, but usuallt people are pretty okay there. She’ll end up in the House she fits best into, and meet other people like her” sa hon och tittade bort mot Isabella. Hon tänkte självklart inte nämna att hennes familj var en av de som hade haft och fortfarande hade de där korkade åsikterna hon precis hade nämnt.
“It’s like any school, both good and bad people attend” sa hon och log lite mot James.

"We missed a whole war? Impressive, really." sade han och rynkade lite på pannan. Han tog till sig det hon sa och bad en tyst bön om att Isabella skulle ha det bra. Han kliade sig i nacken innan han la armarna i kors."What are you? Halfblood or muggleborn?" frågade han nyfiket och höjde på ögonbrynen.

Abigail höjde på ögonbrynet.
“Lucky, if not” sa hon och lutade sig mot väggen igen. När han frågade om hennes blodstatus skakade hon på huvudet.
“Neither. Both of my parents are magical, which makes me a so called pure-blood” sa hon och ryckte på axlarna. Hon tittade på Isabella.
“Try and make her understand that the bloodline doesn’t matter, no matter what other people say” sa hon och vände blicken till James igen. Hon vet inte riktigt varför hon sa så, men hon kände att det var värt att nämna. Det var en förbjuden mening för henne att yttra, för hon var uppvuxen med att blodslinjen är en av de viktigaste sakerna i livet och att det är ingenting man “smutsar ner” genom att beblanda sig med “orena” som hennes föräldrar så vackert uttryckte det.

"Oh, this is a whole lot like racism from our world. Do you got that here? With people being white and looking down on colored people?" frågade han nyfiket och kollade på henne. Han bet sig hårt på läppen och såg sig omkring, tittade ut från fönstret och rynkade lite på pannan. Det var ganska många människor som inte var vita, han hoppades verkligen för allas skull att man inte fick skit för blodstatus och hudfärg.

Abigail rynkade pannan och skakade på huvudet.
"No, we don't judge people based on their skin colour" sa hon och följde hans blick till fönstret. Hon höll med honom däremot, det lät lite som samma sak, fast blodsstatus istället för hudfärg. När hon tittade ut genom fönstret möttes hon plötsligt av ett par ögon som hon kände igen. Hon svor inombords, det var Mrs Smith, en av hennes föräldrars vänner som var känd som skvallertanten. Hon tittade snabbt bort och flyttade sig från fönstret i hopp om att Mrs Smith skulle missta sig.
"So, how's it going?" frågade hon Isabella med ett leende.

James nickade lite och skulle precis säga något men hann bara se henne försvinna iväg mot Isabella. Han rynkade lite på pannan men sa inget utan granskade tjejerna.
"Good, I think." log Isabella och tittade upp på Abigail. "Will you be at the school too?" frågade hon sedan försiktigt och tittade upp på henne.

Abigail skakade på huvudet.
"No, I won't. I graduated this summer, but I bet you'll find tons of other people to hang out with" sa hon med ett leende. Hon hoppades verkligen att Isabella skulle få det bra. Hon hade aldrig riktigt funderat på Trollkarlsvärlden ur en mugglarfödds perspektiv; det var ju en helt ny värld för dem, och att lämna sin vanliga tillvaro för en helt ny måste vara svårt. Abigail hade aldrig riktigt reflekterat över sådana saker tidigare, och hon var lite lätt förvånad över sig själv hur mycket hon hade börjat fundera på sådana saker, med tanke på att hon bara hade pratat med James och Isabella i ett par timmar.

"What if I don't? It's already hard to find friends in the normal world." suckade hon och rynkade lite på pannan. Hon la armarna i kors och tittade ner, ville inte att James skulle veta hur rädd hon faktiskt var över att börja på en ny skola. Han skulle bara oroa sig och försöka övertala henne om att inte åka, utan gå på en vanlig skola istället.