PRS yehet & Emma07

Kyle log snett igen, han hade kommit på sig själv med att le ofta i hennes sällskap. Vilket egentligen var ganska konstigt, då han brukade vara ganska försiktig med sånt och de två hade mött varandra precis nu ju.
"Precis", sade han direkt med ett retsamt leende.
"Åh, jag ska nog klara av dig", sade han retsamt, hon hade ju rätt i att han inte visste vad hon kunde göra men han hoppades att han skulle klara henne, trodde det.

"Nu är det du som inte ska underskatta mig," påpekar Hailey och lägger armarna i kors över bröstkorgen, kisar lite med ögonen mot grabben. "Jag tror nämligen inte att du klarar det."

Kyle såg på henne med ett leende och lade armarna i kors framför bröstet.
"Jaså?", frågade han och granskade henne, nickade lite snabbt mot henne.
"Så vad kan du göra om du nu inte tror jag skulle klara det?", frågade han.

"Varför berättar du inte vad du kan göra först?" frågar Hailey tillbaka med ett leende. Hon låter blicken glida mot klocktornet längre bort, undrandes hur lång tid det är kvar på uppdraget, och om de allt går inom planen. Blicken glider tillbaka till Kyle. "Eller har du inget?"

Kyle såg på henne och log snett.
"Åjo, jag har allt nåt. Man kan väl säga att jag är energisk", sade han efter lite eftertanke, det sade inte särskilt mycket men ändå lite.
"Din tur. Eller har du ingen?", frågade han retsamt med blicken på henne.

"Energisk? Det har jag redan förstått," påpekar Hailey, skrattar tyst medan blicken lugnt är fäst på killen framför. Ögonkontakt har hon aldrig varit förtjust i, ögon kan säga så mycket, och hon har mycket att gömma. Men nu, nu kan hon inte vrida bort blicken från dennes ögon. "Jodå.. vad kan man kalla det, giftig?"

Kyle kunde inte låta bli att skratta till lätt, det var något med den tjejen som fick honom att ha nära till både leende och skratt. Hon mötte hennes blick och log det där sneda leendet igen.
"Giftig? Du ser då inte så ut", retades han.

"Kanske inte," börjar Hailey med ett ironiskt leende över läpparna, kollandes på killen. Kraften är väldigt bitter i hennes ögon, men det är en kraft. Och hon skulle inte ha träffat alla hon nu träffat om det inte var för den. "Men det är jag definitivt."

Kyle log snett.
"Jaså?", frågade han direkt lite ironiskt, fann sig själv vara ganska nyfiken på tjejen även om han kanske inte borde vara det.

"Tror du inte på mig?" frågar Hailey roat, ett flin stryker sig över läpparna medan ögonbrynen åker upp i pannan. "Behöver jag bevisa det?"