Nordiska halvgudar ÖPPET rollspel

Zeke suckade lite och gick ut ur sitt rum, ut i korridoren. Deras korridor var ännu ganska tom, det bodde inte många andra där. Det var Chloe, en äldre snubbe som hette Gert och två till, så han skulle inte bli förvånad om nästa gäng med nykomlingar flyttade in här. Han kastade en blick nedåt korridoren innan han gick ned mot sällskapsrummet. Man kunde antingen äta frukosten på rummet eller med dem andra på samma våning i sällskapsrummet, och Zeke brukade föredra sällskapsrummet. Man kände sig ändå tillräckligt ensam som man gjorde där, man behövde inte äta själv dessutom. Han försökte tränga undan de dystra tankarna sedan innan och tänkte istället på vad kvällens spel skulle bli. Valhall hade ett enormt stridsfält som användes flitigt, varje kväll. Allt i Valhall var till döds - fester, spel, middagar. Det lät väl konstigt, men det fanns anledning. Enhärjarna skulle i Ragnarök vara Odens arme, och de hade inte så mycket annat att göra än att träna. Det lät väl kanske onödigt att allt var till döds, men han hade hört av nån av valkyriorna att det typ var för att de i Ragnarök inte skulle ha någon rädsla för döden eller nåt sånt.

Chloe åt sällan ute i sällskapsrummet men hon kände för att gå ut en sväng den morgonen och kanske träffa någon från sin våning. Hon gick ut till sällskapsrummet och satte sig vid Jacob, de brukade umgås lite då och då när Chloe väl kände för att lämna sitt rum. Hon granskade Zeke och rynkade lite på pannan, hon var nästan säker på att de bodde i samma korridor. Hon var, som sagt, sällan ute så hon kände inte riktigt till alla.
"Godmorgon." log hon svagt och log nöjt då maten redan var framme. Hon plockade på sig lite av allt och började äta.

Zeke såg sig snabbt om i sällskapsrummet, det var som vanligt inte många där - Jacob och Chloe och så han förstås. Men han blev lite förvånad över att se Chloe där, hon brukade inte äta med dem.
"Hej", svarade han genast och log lite tillbaka, började sedan ta för sig lite av maten då han var hungrig. Han brukade alltid vara hungrig på morgonen, särskilt om han hade blivit dödad i spelen kvällen innan, och under gårdagens spel hade han lyckats få en yxa i huvudet.

Chloe lyssnade på Jacob när han berättade om gårdagens kvällsaktiviteter och hur han hade dött. Hon flinade smått och nickade lite.
"Vad gör vi ikväll då?" log hon och kollade på Zeke. Man tävlade ofta korridorsmässigt och för första gången så kände hon sig manad till att tävla.

Zeke satte sig ned vid bordet med maten han tagit åt sig och började äta lite smått medan Jacob berättade om gårdagen. Då hade de kört alla mot alla, ett av de spel som Zeke gillade mindre. Han trivdes bättre med när man tävlade i lag, och dem lagen var så gott som alltid enligt korridorerna. Han såg på Chloe och fick tänka efter snabbt innan han svarade.
"Tror det skulle vara ett sånt där man slåss om mark", sade han med ett leende mot henne. Det var ett ganska roligt spel, där varje lag fick ett område som sitt och så skulle man försöka försvara det och ta andras. Det lag som i slutet hade mest mark - fast det brukade oftast bara bli ett lag kvar - hade vunnit.

"Härligt, vilken taktik kör vi på?" log hon och åt några vindruvor. Hon var osäker på ifall de andra i korridoren skulle vara med men hon och Zeke kunde alltid köra för skojs skull. Hon sköt ifrån sig tallriken när hon var klar och lutade huvudet mot Jacobs axel som nyfiket lyssnade.
"Spelar ingen roll vilken taktik du har, Chloe, du kommer ändå dö först." flinade han.

Zeke skrattade till åt Jacobs kommentar, samtidigt som han åt upp det sista av sin frukost.
"Sant", höll han retsamt med Jacob, flinade lite innan han lutade sig bakåt på stolen.
"Vet inte riktigt, några idéer? Beror väl lite på hur många vi blir med", sade han sedan. Eftersom de var så pass få i korridoren och inte alla alltid var med så var dem ett av de minsta lagen. Så det skulle väl bli lite svart att både försöka skydda sin mark och ta ny när de var så få, men han visste inte riktigt.

Chloe spärrade lätt upp ögonen och kastade en vindruva på Zeke. Hon skakade sedan på huvudet och la armarna i kors över brösten.
"Bara för att du va dryg så tänker jag inte hjälpa till." log hon och slängde lätt håret över axeln. Hon log sedan lite och fuktade sina läppar. Hon tyckte inte riktigt de behövde vara så många, så länge de spelade defensivt.

Zeke flinade och duckade för vindruvan innan han lutade sig bak på stolen igen.
"Lycka till själv då", retades han samtidigt som han drack upp det sista av juicen han tagit åt sig.
"Men seriöst, vilken taktik kör vi på?", frågade han dem sedan båda två.

"Defensivt." sade Chloe bara och ryckte lite på axlarna. Hon reste sig sedan upp och sträckte sedan på sig lite. "Vad ska vi göra nu då?" suckade hon och la armarna i kors över brösten. Hon hade börjat tröttna på allt, hon saknade att leva.