Night's Watch

"Jag hittade henne också som en valp ute i en skog för ungefär ett år sedan. Hennes mor var död så jag tog hand om henne", berättade hon och log när hon kolla på Lucent.
Lucy drog lite på tyglarna så hästen började gå snabbare.

Tanya lyssnade och log lite, det lär ju lite likt hennes egen. Hon lättade lite på tyglarna och skänklade, stoet lyssnade genast och ökade farten lite. Hon såg upp mot muren, nyfiken på vad som komma skulle.
"Hur tror du det kommer gå att komma med?", frågade hon henne, delvis för att få igång ett samtal igen.

Den ljushåriga mannen knackade på portdörren.
"Jag tror nog dem antagligen inte kommer gilla oss och tänker försöka kasta ut oss eller halshugga oss", svarade hon. "Men vi kan ju utmana någon för att bevisa oss värdiga!"
Porten öppnades och Lucy följde med männen in.

Tanya log lite halvt och nickade.
"Antagligen lär dem ju inte gilla oss, men vi får väl övertala dem", svarade hon henne sedan, samtidigt som hon red efter de andra in igenom porten

Lucy såg pojkar som duellerade med varandra. Det var bara en som verkade duktig som kunde duellera mot dem alla samtidigt men resten av dem var väldigt dåliga. De hade vänt sig mot vårt håll och såg verkligen förvånade ut när dem såg henne och Tanya och började viska saker till varandra. Hon mötte en mans blick som stirrade kyligt på dem två.
"Annars blir det vår död", sade hon och gav honom en kylig blick tillbaka.

Tanya såg ut över det ställe som nu skulle bli deras hem. Också hon märkte mannens kyliga blick och mötte den stadigt. Hon nickade lite till svar till Lucy, samtidig som hon såg på pojkarna som hade tränat men nu stod och såg förvånat på dem istället. Hon var förvånad över hur dåliga dem var, det var en som verkade bättre än de andra men resten var förvånansvärt dåliga. Men hon hade ju också blivit förvånad över kråkan som tagit med henne inte varit skickligare, hon hade förväntat sig mer utav de mytomspunna nattens väktare. Hon såg på Lucy igen och log lite snett mot henne.
"Men om alla slåss sådär lär det ta en stund innan de lyckas", sade hon lite skämtsamt.

Mannen som hade stirrat på dem kyligt gick fram till den rödhåriga mannen som hon hade duellerat med och viskade något i hans öra. Den rödhåriga viskade tillbaka och mannen nickade och gick tillbaka där han stod innan. Lucy vred lite på munnen.
"Eller så lyckas de aldrig få tag på oss". sade hon i lika skämtsam röst innan den rödhåriga vände sitt huvud mot dem.
"Ni ska prata med Lord Commander, jag visar er vägen", var det ända han sa och gav sina tyglar till en äldre man.
Hon nickade och hoppade av sin häst och gav honom sina tyglar. Lucent följde efter Lucy när hon följde efter den rödhåriga in i ett av husen.

Tanya log till lite och nickade.
"Precis", höll hon med henne samtidigt som hon hoppade av hästen och lämnade över tyglarna till samme man som Lucy lämnat sina till. Hon såg sig om lite för att kolla så att Onyx hängde med henne, vilket hon gjorde, hon kom upp och gick bredvid sin matte. Hon följde efter den rödhåriga mannen in i ett av husen, något nervös över hur det skulle gå, ifall de skulle lyckas komma med eller inte.

Den rödhårige mannen knackade på en dörr och väntade på att någon skulle svara.
"Kom in!" hördes en mansröst inifrån dörren.
Det var en stor man med vitt hår och skägg och verkade vara i sextio års åldern. Bredvid honom stod det en mycket yngre man med brunt axellångt hår som en liten del av det var uppsatt i en hästsvans.
"Vad gör de här unga damerna här?" frågade den vithåriga mannen som antagligen var Lord Commander.

Tanya klev in efter de andra och granskade genast rummet och de som stod i det. Hon gissade genast att den vithårige med skägg var lord commander, lyssnade på honom medan han talade. Hon sträckte lite på sig innan hon svarade.
"Vi vill ansluta oss till nattens väktare", svarade hon honom genast, väntade sedan på hur han skulle reagera. Ärligt talat så kunde dem behöva lite hjälp om alla deras män slogs lika illa som de hon mött hittills.