[PRS] Yehet & Allie Mazur

"Okay then.." säger Daniel och hoppar ner från bordet. Han försöker att ignorera den uttråkade tonen i hans väns röst, även om han redan vet att det inte kommer fungera. Han öppnar skafferiet och låter sin blick glida över de olika produkterna. Daniel förstår att Noah inte vill gå ut, så han bestämmer sig för att inte dra med honom. "Vad fan kan man baka när du är anti-sötsaker?"

"Scones?" frågar den blonde hoppfullt och skuttar fram till sin vän. "Med vanilj?"
Han tindrar med ögonen mot Daniel och försöker se så gullig ut som möjligt (dock ser han nog mer ut som en överkörd pizza påpekar en liten röst i hans bakhuvud).

Ett enkelt skratt flyr från Daniels läppar när han ser ner på sin kompis. "Gulligt," säger han och nyper till den andres näsa. Han halar upp sin mobil ur bakfickan på sina ljusa jeans innan han försöker komma åt ett hyfsat bra recept.
"Är du duktig på att laga det?" frågar han.

"Njae..." Noah biter sig i läppen och drar en hand genom håret. "Ärligt talat inte. Misaki har en kompis som gav henne ett recept, men jag kommer inte ihåg det..."
Han tänker snabbt igenom vad som borde finnas i scones. Mjöl såklart, och smör..? Han har ingen aning.

Daniel låter sin blick glida från Noah tillbaka till sin mobil.
"Jag hittade ett recept nu," berättar han och börjar ställa fram de olika ingredienserna. "Men vi behöver musik! Vad vill du lyssna på?"

"Är det verkligen så viktigt?" undrar Noah och suckar när hans skymtar en förolämpad min på sin väns ansikte. "Okeeeeej. Sätt på någon topplista bara." skrattar den blonde och himlar med ögonen.

Daniel kollar på sin vän och rynkar lite på ögonbrynen.
"Brukar du lyssna på topplistan?" frågar han sin kompis medan han sätter ugnen på 250 grader innan han kopplar in sin mobil till de små högtalarna. Despacito, som ligger högst upp på listan spelas.

"Inte direkt." svarar den blonde med en liten grimas. Despacito är, enligt honom i alla fall, tråkig, dålig och uttjatad.
"Jag lyssnar ju mest på klassisk musik, det vet du." tillägger han. "Så om du vill sätta på något så är det lugnt."

Daniel nickar glatt på huvudet medan han bläddrar mellan sina spellistor på spotify.
"Vet du vem Lauv är? Eller Kodaline?" frågar han och lägger huvudet på sned med blicken fäst på sin vän. Han sätter på Lauv's the story never ends medan en sjö av känslor slår till honom hårt i ansiktet, han har blivit obsessed med låten på senare tid.

"Nä." svarar den blonde utan att lyssna ordentligt på vd den andre säger. En svag känsla av oro fyller honom då han i tankarna konstaterar att han nog är ganska tråkig. Hur många killar i hans ålder tillbringar helst sin fritid med att plugga, läsa och lyssna på klassisk musik? Det är ett under att han ens har vänner påpekar en liten röst i hans bakhuvud och han biter sig i läppen.