Djävulsflickan

FANTASTISKT BRA!!!! MER!!!!!!!

Bra! Bevakarrr!

Kapitel 4


Att sitta inlåst i en skrubb räknades inte till roliga saker.
Det var kyligt och smutsigt, och det fanns dessutom råttor där.
Caila kurade ihop sig under en hylla och såg sig omkring.
Det var mörkt, men hon hade vant sig, så hon kunde urskilja gamla saker; en golvmopp, en hink, trasiga porslinsfigurer och en borttappad nalle.
Caila sträckte sig efter nallen, och det var först när hon höll den framför sig som hon såg att den var trasig.
Ett av ögonen var borta, och nallens fluga var smutsig och uppknuten.
Hon blåste på den, och ett stort dammoln uppenbarade sig. Caila suckade, och knöt ihop nallens fluga.
Caila hade med sin en nål och tråd, men ingenting som kunde vara nallens ena öga.
Hon såg sig omkring, men ju mer hon tittade, desto säkrare blev hon på att det inte fanns något.
Hon suckade ännu en gång och mumlade:
- Jag tror att du får vara utan öga.
Hon tryckte nallen mot sitt bröst och blundade; sakta föll hon in i sömn.

När Caila vaknade igen hördes röster och skor som gick på det blanka stengolvet utanför. En mjuk röst sa med tydlig röst:
- Nej, jag tror faktiskt inte det.
Sedan hördes en röst som tillhörde Ofelia:
- Snälla du, alla barn är väluppfostrade! Jag lovar!
- Nej, jag tar endast två barn med mig, inte fler.
Caila bet sig i läppen och försökte höra mer vad som sades, men någonting annat fångade hennes uppmärksamhet.
Någonting lät, det var någon, eller något, som gnydde.
Caila spärrade upp sina ögon och stirrade på golvet. Där låg en blodig råtta, som pep för sitt liv.

Ooh! Vad har nallen gjort?

EXTREMT SPÄNNANDE!!!
MEEEEEEEEEEER!!!!!!!

Bra!

MEEEEEER♥

Bevakar♥

Jättebra,meeer!!!

Meeeeer!!!!! Nu!!!!!!!!!!!