De 16 stenarna

Och nu kommer det första kapitlet. Hoppas ni gillar det Jag tål kritik. Här kommer det.

Kapitel 1 Lappen

Jag gick i solskenet och jag tittade på den molnfria blåa himlen. Solens sken brände i min nacke, och alla människor och andra märkliga varelser gick förbi mig. Vissa tittade på mig med underliga blickar, medans andra bugade eller bara sa ett enkelt ”Hej!” till mig. Jag gick förbi en massa hus av sten och halm som tak. Vissa var på sina trädgårdar och pysslade med sina blommor.

Jag gick runt ett hörn och här var alla hus av trä och tegel som tak. På sidorna av husen stod stånd med frukter, kött, mat och andra bra saker. Vissa stannade och pratade med någon av de som stod bakom alla stånd. Här gick tusentals personer och jag fick tränga mig för att komma förbi. Jag gick till ett område där alla hus var ruckel. Inga hus var helt hela. Jag hade kommit till den fattigaste delen av den stora staden. Jag gick mot ett av de husen som nästan inte var någonting kvar av taket eller väggarna. Jag gick in och såg ett foto på mig. Jag hade mitt blonda lockiga hår och mina blåa ögon och mina röda smutsiga kinder och mina rosa läppar. Jag var solbränd och hade en blå klänning.

”Matilda! Är det du?” ropade en släpig röst. ”Ja, det är det mamma!” skrek jag och gick in i det som vi kallade kök. Väggarna fanns kvar, men det mesta av taket hade förstörts. Min mamma stod framför brasan och rörde om i en kittel. Min mamma hade på sig ett vitt förkläde och hade sitt gråblonda hår uppsatt i en knut. ”Mamma! Jag måste iväg med mina kompisar ut i skogen.” sa jag och tittade förväntansfullt på mamma. ”Gå du iväg. Men kom hem innan det blir mörkt. Då stänger de portarna runt staden. Och du kan ju inte komma upp över muren. Och du överlever nog inte ute i skogen med dina kompisar.” sa min mamma och tittade allvarligt på mig och vände sig om och började röra om igen.

Jag sprang ut ur vårt hem och såg upp till toppen alla hus. Det som jag såg mest av var slottet. Det jag hatade var att de fattiga familjerna fick bo närmast muren medans de rika fick bo så långt bort från muren de kunde. Jag tittade på den gigantiska muren som ringlade sig runt staden som en jättestor grå orm med en massa soldater på. Jag gick mot den stora gigantiska porten och det gick in och ut en massa människor och varelser. Några barn i min ålder vinkade till mig och jag gick dit. ”Hej Matilda!” sa alla mina sju kompisar i kör. Jag log och sa ”Hej!”. Tre av mina vänner var människor och alla var tjejer. De hette Samantah, Liver och Maggie.
Två var killar som var alver och deras namn var Amras Heyanwë och Lamra Sämrë. Och två dvärgar som var en flicka som hette Kovisa och en kille som hette Axos. ”Ska vi gå till skogen nu?” frågade tjejdvärgen Kovisa. Hon var liten och knubbig och hade rött hår. Hon hade tjocka bebiskinder och hon hade ett brett leende. ”Kan vi väl Kovisa.” sa jag lågt. Jag såg hur den stora skogen utanför räckte sig hur långt som helst.

De andra instämde och vi gick igenom porten. Porten var minst tio meter hög. Och muren minst trettio meter. Vi gick ut och vi såg hur alla trupper stod längst upp på muren och stirrade ner. Den stora stigen räckte sig in i skogen och på båda sidorna av stigen fanns det facklor som brann.Vi gick av stigen och in i den täta skogen. Vi kom till ett gigantiskt brunt träd och vi satte oss ner. Axos tog upp lite mat och vi började äta. Det var något torkat kött som alla verkade gilla. Jag reste mig upp och fick syn på en lapp. Jag tog upp lappen och alla samlades vid lappen.

Mer?? Nu är det Lovisa Grangers tur

Hahah, dööör, '' Kovisa ''.

I alla fall, asbra Rasmus potter :-D

Tack potterflicka Fick bli Kovisa

Haha, underbar fantasi du har :-D

RASMUS, OCH DU SÄGER ATT JAG SKRIVER BRA? DET VAR AWSOME ♥ DU ÄR VERKLIGEN BEGÅVAD PÅ ATT SKRIVA, DU VÄCKER ETT STORT INTRESSE OCH VILL GÄRNA LÄSA MER OM VAD SOM HÄNDER, GJ! ♥

tack

Bra kapitel Rasmus Får väl skriva snart.

Jättebra, som väntat
Rasmus potter, hur kan du komma på namn på alver och dvärgar?? Det är typ omöjligt för mig..
Vill ha meeeeeeeer!!!!

Äsch, det är bara kul att läsa Lovisa Granger har du läst ut Eld än? (Fick Nyckeln i JulKlapp, men glömde den hemma;( But, aja längtar efter dig:* )

(Har inte läst ut Eld Har haft annat att göra längtar efter dig med. )