Bröllopsklockor

Fint skrivet♥

Helt underbart! Du är fantastiskt! Jag lovar ♥

Kapitel 7


Jag satte mig ner på gungan bredvid Simon. Han tittade på mig och sa:
- Hej.
- Hej, sa jag tonlöst.
Vi båda tittade oss omkring, och jag kände mig lite nervös.
Vad skulle vi ens prata om?
Simon harklade sig lite och sa skrattande:
- Har du det kul på jobbet?
- Sådär, sa jag och log.
Han log tillbaka och sa sedan lite dystert:
- Trist att du inte gått klart skolan.
- Ja... Men man måste ju vara en lagspelare, du vet, göra det som är bäst för laget, sa jag och suckade.
- Mm. Jo, just det, eh, mamma vill bjuda din familj på middag.
- Åh. Vad... Kul.
Det var sant, det skulle vara helt fantastiskt, men min familj var så annorlunda i jämförelse.
Simon log och frågade:
- Går det bra på torsdag?
- Ja, sa jag lätt.
Simon plockade fram något ur fickan och besvarade min blick med:
- Det är en MP3-spelare. Har du sett en sån förut?
- Nej, sa jag ärligt.
- Den kan spela musik. Vill du lyssna?
- Javisst.
Jag stoppade i något som kallades en '' hörlur '' i ena örat, medans Simon hade den andra.
Plötsligt hördes en röst ifrån hörluren.
Den sjöng högt, och jag började gunga lite smått fram och tillbaka. Simon skrattade och sa:
- Vill du ha den andra hörluren också?
- Visst, skrek jag för jag visste inte om han hörde mig ordentligt.
Simon gav mig den, och sedan hördes bara rösten som sjöng.
Innan jag visste ordet av gungade jag i hög fart, medan Simon tog fart och jag kunde höra hans avlägsna skratt.

På torsdagen var hela familjen nervös - med undantag ifrån Stina.
Jag speglade mig i badrummet, och Stina klampade in. Hon bar sina vanliga kläder, och jag suckade och sa:
- Kan du inte ha på dig något annat?
- Som? snäste hon.
Jag själv var klädd i den vita blusen som jag hade till arbetet, och en av mammas urblekta och trasiga shorts. Jag hade till och med badat.
Det blev i och för sig ingen större skillnad, jag hade ju ingen tvål, så jag skulle förmodligen lukta svett ändå.

När vi var på väg mot Simons hus kunde jag inte låta bli att snegla på mammas mage. Den putade ut, lite.
Pappa harklade sig ständigt och sa:
- Fint väder.
Johannes skuttade bekymmerslöst omkring, och jag log stelt mot honom.
Mamma vände sig mot mig och frågade oroligt:
- Ser jag bra ut?
Jag granskade mamma; hon hade på sig en ljusblå tröja som luktade bullar och en hemsk kjol som skar sig med tröjans färg. Trots det sa jag vänligt:
- Ja, det gör du.
Pappa log och lade armen om mamma.

I Simons hus var det varmt och de hade tänt doftljus. Maria välkomnade oss, och bad oss att sätta oss ner.
Jag var lite nervös, med tanke på att senast jag hade befunnit mig i huset så hade jag blivit förolämpad av Martin.
Maria bar en enkel klänning, och till min förvåning tog hon fram en påse. Hon ställde den på bordet och sa:
- Jag har köpt lite presenter till er.
Mamma blev genast tårögd och sa med grötig röst:
- Det behövdes verkligen inte, det är bara för mycket...
Maria log och gav mamma en näsduk.
Sedan tog hon upp ett mjukt och inslaget paket, som hon gav till pappa.
Han öppnade det ivrigt, och inuti låg det en kostym. Han stirrade storögt på den och sa chockat:
- Tusen tack, tusen tack!
- Det var så lite så, sa Maria.
Just då kom Martin in, och han försökte fånga min blick. Jag stirrade envist ner. Martin skakade hand med pappa, och kysste mammas hand. Hon fnissade fånigt.
Sedan fick mamma ett paket, och hon öppnade det försiktigt. I paketet låg det en flaska; det var en parfym. Mamma verkade inte begripa det, så Maria förklarade:
- Det är en parfym. Den luktat gott, så man sprutar lite på sig.
Maria sprutade lite på mamma, och snart fattade mamma vinken. Hon sa överlyckligt:
- Åh, så vänligt! Tack!
Maria gav Johannes ett gosedjur, en tiger.
Edvin fick en napp, som han glatt sög på resten av kvällen. Jag och Stina fick en varsin flaska med kroppstvål, och Stina frågade ilsket:
- Vadå, luktar jag illa?
- Ja, det gör du faktiskt, sa en röst.
Gustav och Lillan hade kommit in i rummet, och till min förvåning var det Lillan som hade talat. Gustav flinade elakt, och Maria sa argt:
- Be om ursäkt!
Lillan öppnade munnen, men hann inte säga något, för innan någon visste ordet av så hade Stina börjat rycka henne i håret. Lillan skrek av smärta, och pappa vrålade:
- STINA, SLUTA!
Stina släppte, och sparkade till Lillan på smalbenet, och sa sedan oberört:
- Okej, ska vi äta då?

Awwww ♥♥ Helt megasuperbra! ♥

ETT TILL SUPERKAPITEL!!!

SÅ HIMLA BRA♥

MEN NEJ STINA! VAFAN!!! Bäst som vanligt♥

NU KOMMER MER.

Kapitel 8


Maria hade gjort lax. Jag hade aldrig ätit lax förut, men det var otroligt gott.
Under middagen blängde Stina på Lillan, och Lillan blängde ilsket tillbaka.
Gustav slafsade i sig sin mat, och ljudet ifrån gafflar och knivar var det enda som hördes. Tills Simon frågade glatt:
- Skulle ni vilja ha ett husdjur?
- Det skulle vara underbart! sa jag och log.
- Åh, nej, vi har inte riktigt råd..., sa mamma och bet sig i läppen och återgick till maten.
Maria tittade fundersamt på mamma, men alla lät ämnet falla.
Martin passade sedan på att berätta roliga historier. Ingen av hans skämt var särskilt roliga, men jag skrattade ändå för att inte göra honom besviken.

Efter middagen kunde jag inte sluta titta på tvålen. Jag hade god lust att testa den, men eftersom jag var borta så gick det inte. Trodde jag i alla fall.
Simon märkte antagligen att jag tittade på den, så han drog in mig till hans rum. Han sa:
- Du kan testa den här om du vill.

I vanliga fall så skulle jag tyckt att det var perverst att en kille befann sig i badrummet medans jag badade.
Men med massvis med badskum var det inte minsta genant. Jag doftade på tvålen; den luktade vanilj.
Simon satt på golvet, lutad mot toaletten, och läste igenom några tidningar. Jag plaskade glatt i vattnet, och sa tacksamt:
- Tack för att jag fick låna ert badkar.
- Det var så lite så, sa Simon och log.
Jag tittade på Simon, och jag kunde se hans snälla ögon läsa i tidningen, rad efter rad...
Lite plötsligt sa jag:
- Jag kan inte simma.
- Kan du inte? frågade Simon överraskat.
- Nej.
- Varför inte?
- Vi har inte råd med simskola, vi kan inte ens gå till badhuset...
Simon sa medlidande:
- Vad tråkigt.
Jag nickade dystert.
Simon såg ut att tänka ett tag, men till slut sa erbjöd han något underbart:
- Jag kan lära dig.
- Du? sa jag tveksamt.
- Ja. Jag kan simma.
Jag övervägde erbjudandet.
Det skulle kanske vara den enda chansen.
Så, jag sa med ett leende på läpparna:
- När börjar vi?

På fredagen bestämde sig jag och Simon för att köpa en bikini till mig. Simon hade envisats med att betala.
Detta innebar att jag var tvungen att ta ledigt ifrån jobbet, vilket chefen starkt ogillade. Men jag bad snällt, och sa att jag kunde jobba övertid på lördagen. Då gick han motvilligt med på det.

På fredagen kom det många gäster runt lunchtid. Jag, Stina och några andra servitriser tog emot beställningar på löpande band.
Stina råkade dessvärre anteckna fel ett antal gånger, men gästerna blev lika glada ändå.
Tiden sölade sig fram, och jag väntade otåligt på Simon.
När jag tog emot en beställning ifrån några män i fyrtioårsåldern så såg jag Simon; där kom han gående, och log åt alla förbipasserande.
När han kom in till restaurangen, vinkade han mot mig, och satte sig sedan vid ett bord.
Det var fem minuter kvar tills jag slutade.
Jag fortsatte anteckna männens beställningar, och gick sedan iväg in till köket.

När jag kom tillbaka hände något mycket underligt, något som jag aldrig råkat ut för förut. Jag tror det kallas svartsjuka.
Den blonda servitrisen Melissa stod vid Simon bord. Det såg inte riktigt ut som om hon tog emot en beställning, snarare som om hon stötte på honom.
Simon såg ytterst obekväm ut.
Jag himlade med ögonen, och gick med ilskna steg fram till dem.
Jag petade hårt i sidan på Melissa, som utstötte ett litet '' aj ''. Sedan sa jag kyligt:
- Bort med tassarna ifrån min p... Vän.
Det var nära att jag hade sagt fel.
Tänk om jag hade sagt pojkvän?
Hade Simon märkt att jag nästan sade fel?
Jag sneglade på Simon, men hans ansikte var uttryckslöst. Melissa suckade och sa:
- Ta det lilla lugna.
Sedan gick hon vidare till ett annat bord. I den sekunden slog klockan två, och jag hade slutat på jobbet för den dagen.

Vad tycker ni o m julkalendern?

Det här är andra inlägget du skriver i fel tråd!

BTW! Jättebra kapitel potterflicka!

Hoppas att de hittar en snygg bikini!