wolfy & rollspelare prs

Jonathan suckade frustrerat då hon vände honom ryggen. Han la en arm om hennes midja för att hålla henne nära sig.
”Cleo snälla,” mumlade han och kysste hennes nacke.

"Det är sent, Jonathan. Du har en middag att gå på." sade hon tyst och blundade hårt. Hon gillade inte att hon konstant vände sig till honom när hon var ledsen över minsta lilla men att han sällan delade med sig av saker.

Han stirrade på hennes ryggtavla en stund innan han satte sig upp på sängkanten.
”Jag vill inte prata om det här. Men du är den första jag delar med mig av det till när det vill ut.” Han reste sig sedan upp för att lämna henne ifred, hade mycket riktigt en middag han inte fick komma för sent till.

Cleo svalde hårt och tog av sig sina smycken. Hon väntade tills han lämnat hennes rum innan hon reste sig upp och började ta bort sitt smink och borsta sitt hår. Hon gick ner till köket och tog en flaska vatten från kylskåpet.

Jonathan kände sig inte alls särskilt närvarande under middagen utan han satt mest i sina egna tankar, hatade att göra Cleo ledsen och få henne att känna sig utanför men han ville heller inte bekymra henne med sina bekymmer.

Cleo låg uppe hela natten och tänkte, hon ville verkligen att Jonathan skulle känna att han kunde prata med henne men hon visste inte hur hon skulle göra. Han behövde ju känna det själv, hon kunde inte tvinga honom till det.

Det var en lättnad då middagen äntligen var över så han kunde gå upp till sitt rum. Han vankade rastlöst av och an i rummet med huvudet fyllt av tankar tills han tillslut somnade då solen började gå upp.

Cleo lyckades inte sova alls förrän det var dags för henne att börja sin dag, hade en morgonlektion den dagen bara. Hon valde att ha kvar tjocktröjan, tog istället på sig ett par svarta jeans med hål vid knäna. Hon orkade varken sminka sig eller locka håret igen, hennes hår såg ändå okej ut. Hon tog sin väska och bilnycklar och gick ner till hallen.

Till kvällen vaknade han upp igen, kunde inte hålla sig från att sträcka sig efter sin mobil och ringa upp Cleo. Han ville inte att det skulle vara stelt mellan dem, inte om det fanns någonting han kunde göra åt det.

Cleo sov djupt vid det laget, klarade inte av den skumma dygnsrytmen utan det höll på att förtära henne. Hon vaknade dock upp av mobilen och suckade högt. Hon tog den och svarade sömnigt.
"Cleo." sade hon bara.