wolfy & rollspelare prs

"Tur för honom." Då kunde också Jonathan slappna av. Han nickade smått som bekräftelse på hennes fråga. En stund kunde han följa med henne innan han till natten skulle behöva åka hem så han inte missade middagen.

Evelyn skrattade till och kysste mjukt hans knogar, trots att det var ett fejkfrieri så kändes det bra i hjärtat. Hon smekte hans hand och log nöjt för sig själv.
"Ska vi gå snart? Så du hinner vara med mig lite innan du ska gå." log hon.

Han nickade till svar och vinkade till sig kyparen för att be om notan. Den här gången såg kyparen knappt på Cleo och mumlade mest då han pratade. Då Jonathan betalat för middagen reste han sig upp för att erbjuda Cleo att ta armkrok innan han gick mot utgången.

Cleo reste sig upp och krokade arm med honom. Hon lutade kinden mot hans axel och log stort för sig själv, hade aldrig blivit så lycklig av något fake.
"Jag vet att det var på låtsas men du menade väl allvar? Du vill väl gifta dig med mig i framtiden?" frågade hon och kollade på honom lite snabbt.

"Jag har nog aldrig varit så allvarlig i hela mitt liv som jag var nu," lovade han henne med ett litet leende. Skulle han haft med sig ringen som han en dag tänkte fria till henne med så skulle det ha varit så långt ifrån fake som man bara kunde komma.

"Samma här." sade hon, trots att hela scenariot var på låtsas så hade hennes svar varit genuint. Hon ville gifta sig med honom, hade helt ändrat sig då de haft diskussionen innan och hon tagit en helt annan ställning till det. Hon satte sig i bilen och granskade honom.

Nyfiket såg han på henne en stund, tolkade hennes svar som något positivt. Kanske han skulle våga sig på att fria till henne tidigare än vad han egentligen tänkt. Han satte sig i bilen efter henne och tog hennes hand i sin.

Cleo log stort och satte sig med benen mellan hans, lutade huvudet mot hans axel och smekte hans kind. Hon kysste mjukt hans hals och log för sig själv, kände inte samma skam när beskyddarna satt i bilen som i början.

Ungefär femton minuter senare stannade bilen utanför hennes hus. En beskyddare öppnade dörren åt dem och Jonathan sträckte ut handen för att hjälpa Cleo ut.

Cleo gick ut efter honom och granskade beskyddaren med ett leende på läpparna.
"Ni behöver inte stå här ute hela tiden, det är varmare där inne." log hon svagt och kollade på honom med ett litet leende på läpparna.