wolfy & rollspelare prs

Jonathan frågade ingenting om saken, antog att det var bäst att hon höll sig borta då middagen knappast skulle sluta på ett bra sätt om hon var där då hon inte kom överens med drottningen. Vilket var lite synd men han kunde inte direkt göra något åt situationen. Det var något damerna behövde lösa själva.

"Hur mår Adrian?" frågade hon nyfiket och kollade på honom med stora ögon. Önskade att Adrian sagt något om att han skulle komma så att det inte blev en för stor överraskning.

”Ingen aning, har några missade samtal från honom men hann inte ringa upp honom.” Jonathan ryckte på axlarna. Han hade ju pratat bort tiden med Cleo och sedan förberett sig för dejten. Hans kusin hade säkert ändå ingenting särskilt viktigt på hjärtat.

"Jag saknar hans bebis." log hon och kollade på Jonathan. Hon älskade Declan så mycket att hon nästan blev sugen på en egen unge men hon vågade inte ens tänka tanken på att verkligen skaffa barn.

”Vi kan åka och hälsa på någon dag.” Declan var ett gulligt barn, definitivt den sötaste Jonathan visste och han skulle inte ha något emot att åka ut ett tag. Ännu bättre var det om det var något som gjorde Cleo glad.

Cleo nickade lite och sken upp i ett leende. Hon tog hans hand och kysste mjukt hans knogar. "Snart har vi varit tillsammans i tre år." log hon nöjt och kollade på honom.

Han log smått åt hur glad hon verkade bli, kände igen ett sting av skuld inom sig.
”Hur har jag stått ut?” retades han och sträckte sig efter hennes hand, hans liv hade verkligen förändrats till det bättre sedan hon kom in i det.

"Ha-ha-ha, vad rolig du är." sade hon och räckte ut tungan åt honom. Hon log sedan stort och granskade honom noggrant, älskade verkligen Jonathan. Hon gäspade lite och släppte hans hand när hennes mobil plingade till.

"Jag vet." Jonathan tittade upp då kyparen kom med deras mat. Med pannan i djupa veck stirrade han på sin tallrik innan han ryckte på axlarna och smakade. Som förväntat föll det inte honom i smaken, ingen människomat gjorde det riktigt men han ville försöka vara normal. För Cleos skull.

Cleo tackade kyparen och kunde inte låta bli att rodna lite när han blinkade med ena ögat lite diskret. Hon tittade ner på sin tallrik och väntade tills rodnaden lagt sig innan hon tittade på Jonathan igen.
"Vad tog du?" frågade hon nyfiket och log svagt.