[PRS] Theida & yehet

Anthony behöver kisa med ögonen för att kunna avgöra om ansiktet bara några meter är bekant eller ej. När han sedan ser en lampa lysa upp ansiktet, ser han att det mycket riktigt är Ray.
"Anthony du kanske bara borde gå hem, det kommer att lö.." Allison avbryter sig själv när hon känner hur hennes väns arm försvinner från hennes axlar, och hon tittar förvirrat efter honom. "Thony vad fan håller du på med?!" sjuttonåringen vinglar fram och tvingar en bil att nödbromsa.
"Jaja godnatt till dig med.." får han ur sig, och fimpar cigaretten mot marken innan han tar tag i en lyktstolpe för att inte ramla mitt framför sin väns ögon. "Ray ray~" sjunger den brun håriga killen med ett stort, bittert leende på ansiktet och hickar tyst. "Du svara inte på mina meddelanden, jag måste ha ringt dig minst femtio gånger bara den senaste timmen."

Ray hör någon prata med honom och han vänder blicken mot personen. Han ser snabbt att det är Anthony. Han ser lite borta ut, helt ärligt, Som om han skulle druckit. Och med tanke på att det såg ut som att han var tvungen att hålla i lyktstolpen för att inte trilla, så kanske det var det han hade gjort. Men Ray försökte ignorera det, han borde inte ta ut något i förskott. "Ah sorry, jag.. har inte haft tid att kolla mobilen på ett tag. Vad gör du här förresten?" undrar han och kollar lite oroligt på Anthony.

Anthony stirrar tomt på Ray medan han snurrar lite runt lyktstolpen, han har ingen aning om hur mycket han druckit, men en hel jävla del.
"Vad är så mycket viktigare än mig? Jag behövde dig!" han hickar ännu en gång och drar sin tröjärm över sina våta ögon. "Jag är ute med henne.." han pekar mot Allison som håller på att be om ursäkt för den lilla bilolyckan som ägt rum. Ingen större fara. "Hon är mer hjälpsam än dig, visste du det? Det är synd att jag inte är kär i henne istället... jag kommer inte ihåg hennes namn heller," han bara babblar på, omedveten om att han kommer ångra sig något innerligt dagen efter. "A någonting... Annita.. Alice, nej Anthony troligen.. det har jag hört förut någon gång."

"Men herregud Anthony, ta det lite lugnt. Varför behöver du mig? vad har hänt?" undrar han och kollar förvirrat på honom. "Henne?" säger han och kollar mot hållet han pekar åt. Ray såg en tjej stå där, hon såg ut att vara ungefär i deras egen ålder. Right, det måste vara hans flickvän "Din flickvän? Men vad gör ni här ute?" Han stannar upp "Vadå det är synd att du inte är kär i henne istället? Vad menar du?" Nu började Ray seriöst bli väldigt förvirrad. När Anthony börjar snacka om att hans flickvän heter Anthony inser han att något inte är som det ska. "Anthony, har du druckit?" Frågar han och kollar skarpt på honom.

Anthony rynkar på ögonbrynen och pekar mot sig själv.
"Jag, Anthony?" han funderar ett tag innan hans ett aning slitna ansikte lyser upp. "Ah, vad dum jag är! Det är jag som är Anthony ja," Han blinkar ett par gånger för att fånga upp frågorna Ray ställer honom. "Sluta prata jag får ont i huvudet.." mumlar han och håller en ut av sina händer mot sit huvud, för att försöka få det att sluta snurra. Han hickar än en gång och lägger sitt pekfinger vid Rays bröstkorg för att enkelt putta till honom. "Vi.. vi gick ut, hon vill att vi ska gå in igen men jag vill inte det.." hans hand klämmer sig fast lite vid Rays tröja medan han fnissar enkelt. "Klart jag druckit! Man måste dricka annars dör man.." hans mamma kanske inte druckit tillräckligt? Sjuttonåringen snubblar till. "Vem bryr sig.." mumlar han för sig själv och tar ett hårdare tag om Rays tröja, innan han drar den äldre intill sig i en kyss.

"Men Anthony, jag vill veta vad som hänt, jag är fan orolig fattar du väl?!" Säger han i en lite argare ton. "Och du borde lyssna på henne och gå in igen" påpekar han. Anhthony säger att han har druckit och då kan Ray inte hålla sig "ANTHONY VAFAN VARFÖR HAR DU DRU-" men längre hinner han inte komma förrän han drar till sig honom till en kyss. Ray puttar bort Anthony från sig och kollar chockat på honom. "Vafan" Säger han förvirrat "Varför kysste du mig för? Din flickvän står där borta" Säger han och pekar mot henne. Ray känner lukten av något och inser ganska snabbt var det var som luktar "..VARFÖR I HELVETE HAR DU RÖKT FÖR??" utbrister han högt och kollar argt på honom. Han var så extremt förvirrad, Varför behövde Anthony honom för? vad menade han med Det är synd att jag inte är kär i henne istället? Vad hade varit så himla hemskt så att han hade både druckit och rökt? och varför hade han kysst honom?

Även om Anthony är full som aldrig förr så kan han inte undgå att känna sitt bröst spricka. Han vet inte om det är för att hans vän skrikit på honom, eller om det är för att Ray puttat bort honom.
"Snälla va inte arg.." mumlar han och släpper ifrån sig två hickningar efter varandra. "Det spelar ingen roll för henne, och det spelar ingen roll för mig," Ännu en gång drar sjuttonåringen sin svarta ärm över sina ögon. "Varför kommer det vatten för?" gnällar han tyst, syftandes på tårarna. "Hon gillar mig inte.. och William gillar mig inte... och.. och..du gillar mig inte.."

"MEN DET ÄR KLART ATT JAG ÄR ARG, JAG TRÄFFAR PÅ DIG UTE PÅ KVÄLLEN. DU ÄR HELT JÄVLA STUPFULL OCH HAR DESSUTOM RÖKT. DU MÅSTE FAN FATTA ATT JAG BLIR ARG OCH OROLIG!" Skriker han. Egentligen borde han lugna sig lite, Men det gick inte, han kunde inte. Han kollar bort och tar några djupa andetag innan han kollar tillbaka på Anthony. "Vadå det spelar ingen roll för henne? eller för dig? Ni är fan tillsammans, är du dum eller? nej juste, du är bara full som fan." Konstaterar han. "Jag har dessutom en flickvän, så snälla håll inte på och kyss mig sådär" Förklarar han och försöker låta så lugn det går. "Anthony, jag är ganska säker på att hon visst gillar dig, hon är din flickvän. Och jag är väldigt säker på att William gillar dig också, du är hans storebror. Och jag gillar dig visste, du är fan min bästa vän. Jag är bara besviken på dig" Suckar han och drar bort Anthonys tårar med ärmen på sin hoodie.

"Då är vi två om den saken.. jag är också besviken på mig själv," Anthony slår snabbt bort Rays händer från hans ansikte. Han känner nya tårar byggas upp och försöker att hålla sig själv uppe med handen på lyktstolpen. "Har du en flickvän..?" han känner hela sig värka medan han stirrar ner i marken. "Är det därför du inte svarat mig? För att du var med henne?" sjuttonåringen sväljer hårt medan fler tårar strömmar ner för hans kinder, varför är han så värdelös. "Du blev arg på mig så fort jag pratade om henne.." han nickar mot Allison som skyndar sig över vägen med händerna i sina jackfickor, bara för att stanna upp när hon ser sin vän gråta. "Och jag lovade dig att jag fortfarande skulle umgås med dig mer.. men du ignorerar mig när jag behöver dig mest," varför skyller han på Ray? Varför i helvete säger han den här skiten? Visst allt är sant, han har blivit djupt sårad, men en nykter Anthony skulle bara bita ihop.
"Thony.. ska vi gå?" undrar Allison och lägger sin hand på hans rygg. Anthony andas in lite, försöker få bort tårarna med handen och nickar.
"Jo.. jag borde ändå inte," *hick* "Hålla Ray borta från sin flickvän," Allison nickar enkelt. "Bye bye~" säger han till sin vän och klappar honom på axeln innan de börjar gå igen. "Kan jag få en till cigarett?" frågar han flickan bredvid sig när de går över vägen.

"Ja, jag har en flickvän ..och ja, det.. kan ha varit därför jag inte hunnit svara dig, för att jag varit med henne. Förlåt" Säger han. "Ja, jag blev avundsjuk när du pratade om henne, jag var avundsjuk för att du hade en flickvän och inte jag. Jag försökte vara snäll och tänkte att om att jag skaffar en flickvän så kanske jag inte är lika avundsjuk, och du slipper höra mig klaga på att jag är avundsjuk hela tiden" Förklarar han. "Det var inte meningen att ignorera dig vet du. Och varför behövde du mig? kan du snäll förklara vad fan som hänt, annars kan jag inte hjälpa dig" ber han, men just då kommer Anthonys flickvän och säger att de borde gå hem. Ray suckar lite. "..hejdå då" säger han tyst.