Sjunde året på Hogwarts

(ja du vilka vill vi bli av med? xD vi kan döda Percy med så får Weasley en liten förlöst o vi blir av med den jobbiga Pettigrew med xD)

"ja men ni kommer ju knappast bara ge upp, det är omöjligt o de vet du. Jag menar lika lite som min fars sida vill ge upp kommer ni ge upp" sa jag och suckade men log sen "ja jag lovar att ordna allt så gott jag kan, men jag vet inte om jag kan göra det för alla! Det är därför jag ber er två tala om för dem att det inte är nån mening att fortsätta slås om pappa vinner" sa jag allvarligt

( Vi dödar percy eller hur han stavas, han har ju ändå svikit familjen så han får dö )

- Jag vet, sa jag och ställde mig upp.
- Nej, nu ska jag och Dean gå och förbereda dem på att kämpa och sedan förlora, sa jag lätt och kramade Cara adjö och tog Draco i handen.
- Vi kommer och hälsar på er senare, se till att bli bra nu Draco, sa jag och tog Dean i handen och vi gick ut ur flygeln.

(ja lr hur o du tog hans plats ändå )

Jag såg på dem och log
"gör så" sa jag och kramade om dem och Draco nickade
"ja jag tänker inte ligga kvar här hela tiden" sa han och jag log när de gick, det kändes bra o vara sams med dem. Pomfrey kom ut
"drick det här så läker benen men du får stanna här i natt" sa hon allvarligt
"jag stannar också" sa jag och la mig försiktigt bredvid Draco och log

( Hahaha XD precis, jag är en mycket bättre barn än vad någonsin kommer att vara )

- Visst inte, vi kommer väll till Slytherinssällskapsrum då, sa jag glatt mot Draco och vi gick.
Vi kom fram till Vid Behov Rummet och gick in, och där var eleverna i full gång med att öva.
Jag log mot dem och såg mig om, att de hade börjat öva direkt visade att de ville kämpa och det var redan många som klarade massor utav förbannelser.

(aa precis o så kan vi ta o döda Cho med )

Draco rörde på sig och jag satte mig upp och han verkade ha en mardröm, jag väckte honom försiktigt och jag såg att han andades häftigt och svätades
"så Draco det är ingen fara" sa jag lugnt och höll om honom
"lever du?" frågade han förskräckt
"ja...jag lever" sa jag lite förvånat och försökte trösta honom
"men ja dödade dig" sa han förskräckt
"oroa dig inte, det var bara en mardröm! Jag lever o jag vet att du aldrig skulle döda mig på riktigt" sa jag tröstande och drog med honom ner så vi låg ner i sängen "oroa dig inte Draco" sa jag och strök honom över håret och han höll om mig så gott han kunde med gipsade armar
"men du dog och jag..."
"Draco" sa jag vänligt men bestämt "du hade en mardröm, det är allt! Jag lever och jag mår bra oroa dig inte. Försök sova nu, jag finns här hela tiden" sa jag och vill få honom att sova så han skulle må bättre. Jag hörde hur han somnade och andades ut. Jag stirrade upp i taket och undrade hur kriget egentligen skulle gå

( Ja den lipsillen dödar vi )

Vi gick runt och såg på dem och jag trollade sedan bort alla dockor och bad dem sätta sig ner på golvet.
Jag berättde för dem allt jag visste och vad de skulle möta och även att det var bäst att de gav sig om Voldemort vann striden istället för att dö.
Det blev många protester men i det stora hela fattade de flesta.
Hängnattorna kom åter fram och jag satte mig vid Ginny och vi åt sen middag med varandra, många hade redan gått och lagt sig.

(ja och Crabbe o Goyle )

Jag hörde vinden blåsa utanför och det var tyst nästan för tyst och jag tänkte att det här var lugnet före stormen. Klockan ringde och Pomfrey kom ut till oss och väckte Draco och började ta av bandagen och gipsen och han såg ut att må bättre och jag kände mig lättad
"du mår bättre mr Malfoy men jag råder dig att ta det lugnt idag" sa hon och han nickade drack drycken hon gav honom och vi lämnade sen sjukhusflygeln och vi satte oss i matsalen och Pansy såg förskräckt på Draco
"Draco gubben vad har hänt?" frågade hon förfärat och Draco blängde på henne
"det angår inte dig" sa han och föste bort henne och vi lämnade sen salen och satte oss i biblioteket

( Ja, just ja de får vi inte glömma )

Ginny och jag var de sista som gick och la oss.
Något bra fanns det med det hela och det vara tt vi kunde få sovmorgon och slippa gå på massa tråkiga lektioner.
Jag kröp ner i hängmattan och la om mig filten och somnade.

(nej lr hur, död åt dem :p)

Jag tittade på boken jag höll i och suckade, det här var tråkigt och jag hatade att bara vänta och sitta still men jag tänker ite lämna Draco igen! Jag såg på Draco som satt på golvet nedanför mig och bläddrade i en bok. Jag undrar om Harry, Ron och Hermione faktiskt lyckas komma hit? Borde de inte vara här då?

( Mohahaha XD )

Vi vaknade tvärt av Nevilles rop.
- Titta villka som är här?, sa han glat och kom ut ur porträttet på väggen följd utav Ron, Hermione och Harry.
Det blev ett hemskt liv när alla klav upp ur sina hängmattor och skulle hälsa på dem.
Jag kände att DA myntet i min ficka blev varm och jag antog att Neville hade tillkallat flera föredetta DA elever som inte gick kvar på skolan.
Och så rätt jag hade efter ett tag kom Fred och George, Lee Jordan, Cho Chang och många fler rummet verkade växa ju fler personer det blev.
Harry ställde sig upp och bad alla hålla käft.
- Jag letar efter ett diadem Ravenclavs, någon som vet var den är?, sa Harry och såg sig om.
- Nej, men vi får väll leta, sa Luna gravalvarligt och gick ut i korridoren.
Harry såg förvånat efter henne men hämtade sig sedan.
- Okej, fler frivilliga och jag och Dean och några till gick ut följd av trion.
- Jag tillkallar fenixorden, hörde vi Nevilles röst innan dörren stängdes och försvann.