Fallen ängel (prs)

Daniel såg på henne och sa.
- Jag vet inte, det beror nog om det fanns en präst med eller inte.

Hon nickade.
- Det var en präst med.
Hon log mjukt och sjönk ner.
- Vad är det fär sjukt straff??

Daniel såg på henne och sa.
- Om det var en präst med kan du bli född på nytt igen.
De andra säger att straffet är mer på mig eftersom du alltid födds om på nytt medans jag alltid minns varje gång du dött, och varje gång har mitt hjärta krossats.
Själv vet jag inte vem det egentligen straffar mest.

Hon skrattade bittert.
- Jag tror vi straffas båda.
Hon log.
- Så hur dör jag? Förutom att klättra träd och falla från dem.

Daniel såg på henne och sa.
- Av något människor, vanliga människor skulle ta som något oskyldigt.
Något väldigt enkelt.

Hon nickade och lät vinden greppa tag i hennes hår.
- Så aldrig av dig eller av läraren?

Daniel suckade och sa.
- Det är tyvärr jag som dödar dig varje gång.
På grund av den dumma förbannelsen.
Det krävs bara en enkel kyss.
En förbannelse som jag år varje år försöker hitta ett sätt att bryta.

HOn såg sorgsen ut.
- Och jag som velat ge dig en kyss så länge nu och nu säger du jag inte får.
Hon började gå mot skolan.
- Jag kommer snart.

Daniel såg sorgset efter henne och sjönk ner på golvet.
Hur skulle de kunna bryta den dumma förbannelsen?

Hon gick och pratade med religionsläraren och gick sedan ut.
- Jag tror hon vet hur man bryter förbannelsen.