Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu såg på henne pch sa.
- Men det kan vara riktigt tråkigt ibland och jag måste göra saker som jag inte vill göra, men även jag måste följa regler.

Cassandra nickade, men visste inte riktigt om hon skulle våga be honom att exemplifiera. Hon var långt utanför zonen över vad hon fick fråga.

Atemu suckade tungt och kollade sig rakt fram.

Cassandra hörde sucken från farao, tittade undrande på honom och sa:
- Vad är det?

Han skakade på huvuet och sa.
- Nej, jag änkte bara på en sak

Cassandra ville framhärda, ville veta vad han tänkte på, men kunde knappast fråga. Hon borde hålla sig till sitt, inte ställa så många frågor. Annars fanns alltid risken att hon åkte härifrån om mindre än en månad på grund av det. Palatset kunde knappast ha tjänare som snokade runt, hon hade ju fått höra att han som berättat om faraos skadade axel hade fått en tillsägelse. Därför lämnade hon ämnet och frågade istället:
- Hur är det med Er axel? Är den bättre?

Atmeu ryckte till och var inte beredd på frågan men sa.
- Det känns bättre i alla fall.

Cassandra såg honom rycka till. Det hade inte varit meningen att skrämma honom. Hon svarade enkelt:
- Vad bra då.

Atemu nickade och fortsatte gå och såg vakter uppe på muren

Cassandra fortsatte lugnt att gå.