wolfy & rollspelare prs

”Förlåt.” Han hade gått för långt för han hade inte hållit tillbaka ens en smula. Och det oroade honom nästan ur vettet för han ville inte göra henne illa eller skrämma henne och nu hade han kanske gjort det ändå.

Cleo kunde inte förneka för sig själv att det hade gjort ont, nästan för ont och de få tårar som lyckats rinna ner från hennes ögon var tecken på det. Men det var över hennes döda kropp som Jonathan någonsin skulle få veta det så hon vände sig om för att krama om honom.
”Sluta.” Log hon och kysste mjukt hans läppar. Hon smekte hans kind och drog sig undan från kyssen. ”Kan vi lägga oss nu?”

Han kunde inte undgå att se några tårar vilket gjorde honom på helspänn. Han besvarade inte kyssen och svarade inte på hennes fråga, istället drog han sig undan och sträckte sig efter en handduk som han virade om sin egna kropp. Han visste inte om han skulle dra på direkten eller se till att hon kom till rummet först. Han hade lovat sig själv att aldrig göra henne illa på något sätt och nu när det var uppenbart att han gjort det så var han väldigt, väldigt arg.

Cleo rynkade förvirrat på pannan och gick upp från jacuzzin. Hon tog tag i hans hand och drog honom intill sig.
”Jonathan snälla...” sade hon och drog honom mot sig. Ville inte alls att han skulle lögga skulden på sig själv, det hade ju varit bra men det blev bara för intensivt. Hon kysste mjukt hans knogar och höll i hans hand så hårt hon kunde.

Han lät henne röra vid honom en kort stund innan han skakade på huvudet. Just nu spelade det ingen roll alls om vad hon sa eller gjorde, han behövde lugna ner sig och det kunde han inte göra med henne i sin närhet. Han valde ändå att följa med henne till rummet för han kunde inte gärna försvinna iväg ut i natten naken.

Cleo hade någon gång under vägen börjat gråta utan att själv lägga märke till det, var livrädd över att han skulle lämna henne. När de väl var i rummet slog hon armarna om honom i en kram, vägrade släppa taget om honom.
”Snälla, Jonathan...” bad hon.

En smått besvärad suck lämnade hans läppar då hon klängde sig fast vid honom. Det gjorde inte det direkt lättare för honom att gå därifrån utan tvärtom ville han nästan stanna bara för att hon grät.
”Jag kommer snart tillbaka,” lovade han henne och pussade henne på pannan innan han lösgjorde sig från hennes grepp och tog på sig kläder innan han lämnade rummet.

Cleo skakade på huvudet och gnällde lite, ville inte alls att han skulle gå. Hon satte sig ner på golvet och lutade ryggen mot soffan bakom sig, kunde inte sluta gråta. Hon drog handen över ansiktet och försökte kväva snyftningarna.

Planlöst gick han omkring en lång stund. Han kunde knappt tänka klart. Det spelade ingen roll för honom om Cleo sa att det var okej eller inte, han hade gjort någonting han lovat sig själv att aldrig göra och det var ingenting han reagerade lätt på.

Efter ett tag så började hon lätt skaka av kyla, tyckte det var fånigt kallt nästan. Hon reste sig upp och tog en dusch innan hon virade in sig i en stor och fluffig handduk innan hon kröp upp i sängen, vägrade sova utan honom.