Sjunde året på Hogwarts

"ingen orsak, jag får väll hjälpt till och städa upp efter vad min fars"anstälda" har ställt till med" sa jag lätt
"de verkar inte så bekymrade över kriget? Förresten vart tog alla som överlevde och bodde i huset vägen?" sa Draco undrande och vi fick fikat och jag log mot servitrisen

Jag såg sorgset på Draco.
- Det överlevde inga, jag Maxoch Peter verkar vara de ända överlevande, för att vi inte var där, sa jag sorgse och tog emot fikat.
- Klart de är bekymrade, de brukar vara mycket trevligare och öppnare i vanliga fall, sa jag och log lätt.

"förlåt" sa Draco ursäktande och la en tröstande hand på hennes axel och jag log glatt mot honom och förundrades åter över hur mycket han hade förändrats. Jag såg på stället
"ja de måste ju i annars fall undra varför ett mugglare samhälle "bombas". Vad svarade regeringen? De kan ju inte säga att de står i krig med något land för de gör de ju inte" sa jag undrande

Jag log mot Draco.
- Det gör inget, du kunde ju inte veta, sa jag lätt och såg mig om på mugglarna.
- Nej, regeringen visste inte, eller mugglarministern visste ju, men vad skulle han säga? Nej, de sa nått i stil med att en bomb hade kommit lös eller nått, sa jag och ryckte på axlarna.

Draco log svagt och jag såg på personerna i rummet
"köpte de verkligen det! Att den bomb kom lös? Jag menar det får ju dem att framstå i sämre dagar! Det låter ju inte så säkert att säga att en bomb kom lös. Fast jag förstår dem, vad skulle dd säga?" sa jag och ryckte på axlarna o tog en klunk av chokladen

- Nej, det är klart att de inte tror på det, de är därför att de är misstänksamma, något händer och de vet inte var det är. Regeringen kan inte förklara och folk börjar hitta på egna förklaringar, den ena vansinnigare än den andra, sa jag lätt.
- Men inte många är i närheten av sanningen, att det har med magi att göra, det låter alldeles för otroligt, sa Dean förklarande.
- Det är ju svårt att förklara nått oförklarligt, när de inte vill se sanningen, sa jag vist och drack av mitt te.

Jag nickade "ja men det är ju logiskt. Jag hade inte heller trot att magi var inblandad om jag inte visste. Hur troligt låter det egentligen? Jo de kom förbi några människor med maskar, huvor och trollstavar och förstörde alla hus! Hade biträtt på det?" sa jag och granskade dem

Jag skrattade och skakade på huvudet.
- Nej, det hade ingen trott på det låter bara för knäppt, sa jag flinande.
- Om man nu inte räknar med min familj, Peter och Max, men resten av dem skulle deffenitivt inte tro på det, sa jag flinande.

"ibland är sanningen för otrolig för att man ska kunna tro på den" sa jag lätt
"måste du bli så där filosofisk?" sa Draco och jag skrattade
"jag ska försöka låta bli! Säga vad man vill om pappa men namn och kläder är ite hans grej! Jag menar dödsätare, vad är det för namn o så vita masker på det, han är hopplös! Det är ett under att jag ite heter nått hel kajko" skrattade jag "hej våran avdelning kan ju ha hand om kläder och namn" skrattade jag

- Ja, absolut, rosa små tyllkjolar till alla dödsätare, sa jag flinande och slängde en retsam blick på Yaxely.
- Nej, jag gillar inte sånnt, sa Dean surt.
- Men vi kan prova alla kläder på dig, sa jag leende.
- Nå, Cara, vad säger du om rosa tyllkjolar?, sa jag glatt.