Sjunde året på Hogwarts

Jag log roat "du får lära dig det när du är i närheten av min far, annars blir han så där tjurig. Fast o andra sidan kan säker Bella muntra upp honom" sa jag roat och log sen mot Dean "oroa dig inte, jag har bott här hela mitt liv eller ja nästan om vi botser från de åren jag bodde hos Sev i mellan åt, och jag har aldrig sätt ett spöke. Fast vem vet de kanske bara är för att jag inte letat" la jag till och Dean tittade in i skuggorna efter något och jag log elakt
"jag har inte riktigt tid med det och jag har ett jobb och sköta" sa Sev enkelt och plockade undan och jag såg på Laura
"viss kan vi det. Ska vi åka med en gång?"

- Ja, men det funkar inte för när jag tänker att jag inte ska tänka på det, så tänker jag ju på det, sa jag flinande och nickade sedan.
- Jo, jag vill gärna göra det, ska vi dit själva eller ska Yaxely med?, jag antar att det är säkrare, sa jag halvt leende mot henne.

"du ska inte koncentrera dig på att inte tänka för så går det inte, men om du bestämmer dig för st fokusera på ex ett träd innan ni börjar prata så kan det funka beroende på hur bra du är på att behålla koncentrationen" sa jag leende och nickade sen
"vi tar med Yaxley, jag tänker inte råka ut för något liknande sen" sa jag och ropade på Yaxley som kom in i köket och såg på Sev och log roat
"jag är visst inte den ändå dagisfröken, jag visste inte att vi hade bakstund" flinade han
"passa dig Yaxley innan du hamnar i ugnen! Nej nu ska jag återgå till mitt jobb som rektor. Var försiktig nu Cara så syns vi på skolan" sa han och kramade om mig
"var försikigt själv" sa jag leende och han nickade och försvann
"det ser man inte varje dag, Snape i förkläde" skrattade han
"akta så jag ite tvingar på dig den där klänningen. Men vi ska åka på utflyckt. Är du klar?" frågade jag och han nickade "då får du föra oss dit Laura" sa jag vänligt

(om jag svarar segt är det för att jag dödar pirater xD)

- Okej, jag transfererar oss till en skog i närheten så får vi gå dit, jag tänker inte skrämma upp mina kvarvarande grannar, sa jag leende och transfererade oss till skogen.
- Okej vi följer skogen, så kommer vi till ett mugglarområde, göm stavarna och bete er som mugglare, sa jag leende och stoppade staven i bakfickan.

( Hahaha XD döda pirater du )

Jag nickade och log sen roat
"tror du verkligen de går på det? Ingen av oss ser ut som mugglare ja förutom du o Dean då! Men vi får väll vara dina vänner från utlandet" skrattade jag och stoppade staven innan för armen där jag kunde dra den lätt och log
"hur många bor de i samhället?" frågade Draco

(jag försöker, men bossen bara dödar mig )

- Alltså mugglare och magiker ser faktiskt likadana ut, men visst var mina utländska besökare ni, sa jag och flinande och fortsatte gå.
- Vet inte riktigt, ett hundratal bodde där, nu vet jag inte, kan tänka mig att det inte är särskilt många kvar nu, sa jag och ryckte på axlarna och vi kom fram till samhället.
Och jag stannade chockat, nästan allt var i förkolnade ruiner och det som en gång hade vart fina gula radhus var nu okännbara.
Vi gick förbi lekparken där jag och Vilma hade lekt som små.
Jag kände en klump i halsen och Dean tog min hand.

( Döda den då )

(jag försöker xD men de går inte så bra xD)

"jag tänkte mer på kläderna och sånt, inte utseendet" flinade jag och såg sen sorgset på samhället. Det var som taget ur en bok, en bok om krig. Så är det så här Hogwarts kommer se ut efter kriget? Jag såg på Laura och la en tröstande hand på hennes axel
"jag är så ledsen" sa jag sorgset kände hur arg jag blev på dödsätsrna, murvlarna hade inte har en chans att försvara sig

( Hahaha XD )

- Ja, det har du nog rätt i, sa jag leende och ryckte på axlarna åt Caras fråga.
- Antagligen, sa jag sorgset och vi gick vidare.
Allt var så tomt och dött, inte ett tecken på liv och inte en skymt av alla mina älskade grannar, hade de alla dött?
Vi kom fram till huset där jag hade bott och jag öppnade grinden och jag såg upp på det rasfärdiga huset, där jag hade bott hela mitt liv.

(det är inte kul! Hon är as jobbig xD)

Jag nickade svagt och följde efter Laura och Draco to min hand och jag log tacksamt. Vi kom fram till ett falfärdigt hus, men man kunde se att det hade varit fint
"bodde du här?" frågade jag försiktigt

( Jo, det är kul, för mig XD )

Jag, nickade åt Cara och öppnade dörren men den var låst, jag tog fram nyckeln ur byxfickan och låste upp.
Visserligen skulle jag kunna komma in någon annanstans men jag ville inte förstöra mer än vad det var.
Vi kom in i hallen som såg ut som ett krigsinvarderat hem, sånna man ser i filmer.
Saker låg strödda överallt och allt var täckt av sot och lossade och brända delar av huset.
Jag såg in i köket och vardagsrummet och sedna kom jag till mina föräldrars rum, jag såg bara in jag ville inte se allt det kändes så hemskt.