Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

Han log och lade armarna om henne och log.
"Det är Rions och Alices ide med. Alice köppte alltid med sig målarböcker till dig och du fick inte bli målare för det är inget yrke i staden." Han log.
"Men här är det ett yrke. Du kan bli målare."

Lisa såg sig om igen och gick fram till honom. "Det är underbart. Jag älskar det. Tack så mycket.". Hon tog hans händer. "Var det något mer du ville visa innan vi tar en tur i området?". Lisa gick in i hissen igen.

Han drog henne till sig och höll om henne.
"Sista biten får vi gå upp." Han pekade på en trappa och log.
"Du kommer älska det jag lovar." Han förde henne med sig och såg på henne.
"Namn på vårat barn?"

"Åh."
Lisa gick ut ur hissen och kikade skeptiskt på Alex innan hon gick till trappan vid dörröppningen till ateljén. "Aha.". Hon började att gå, men när han sedan frågade efter barnets namn stannade kastade hon en blick över axeln på Alex samtidigt som hon tog stöd av stödet till trappan. "Jag har funderat..", började hon. "..Antonia om det är en tjej och Liam om det är en pojke. Vad tycker du?". Hon fortsatte att gå uppför trapporna.

"Antonia det låter fint." Han log och gick vid henne och såg på luckan. Hon skulle ha en sådan fantastisk vy över havet, Rions ägor och rosenträdgården.
" Vad sägs som Cedric?"

"Caedric..", hon smakade på namnet och såg ut att fundera innan hon hade bestämt sig. "Jag gillar det. Cedric är fint.". Lisa log mot honom. "Vad finns däruppe?". Hon blick upp mot övervåningen och kände en blandning av nervositet och nyfikenhet då de närmade sig rummet. Han kikade på Alex igen. han verkade lugn, tyckte Lisa och svalde. Hon tog sig för magen och kände hur en våg av kärlek sköljde över henne. Deras barn. Hon älskade det så redan.

"Vågar du inte gå upp?" Han log och smekte hennes ankel eftersom han var under henne och log.
"Älskling jag lovar dig att du kommer älska det. Det är något du aldrig fick se under ytan." Han skrattade mjukt.

"Jodå.", sa hon sedan bestämt och gick före honom uppför trapporna och visade sig sedan i en dörröppning för att sedan öppna dörren. "Vad kan finnas härinne?". Lisa lät skeptisk, men samtidigt nyfiken. "Vad är det jag aldrig fick se under ytan?"

"Det är lampan till fyren." Han log och kom upp vid henne och tog henne ut och pekade ut mot havet.
"Ser du min älskade?" Han kysste hennes hals.
"Sen kan man gå runt och vi kan se Rions ägor."

Lisa möttes av en skinande ljus för att upptäcka lampan till fyren. "Åh, Alex, den är fantastisk.". Hon vred på huvudet för att blicka upp mot taket och såg sedan ut genom ett fönster som vette ut över vattnet och Rions ägor. "Jag vill gärna se mig om i området. Det ser makalöst ut..!". Lisa lade en hand om hans huvud då han rört vid hennes hals. Hon kände sig glad och nyfiken. Området var så nytt för henne och Lisa ville göra allt för att känna sig hemmastadd.