Sjunde året på Hogwarts

"ja eller hur och jag fick fyra, plus Bella" sa jag roat och ingen av killarna sa något och jag lo triumferande och nickade sedan
"rätt åt honom. Döda honom bara inte" sa jag
"Cara han..." började min far
"jag vet men jag vill ha mitt roliga med" sa jag och log elakt och han nickade glatt
"som du vill min prinsessa" sa han roat och jag gav honom ett leende och vände mig sen mot Laura
"jo jag mår väll bättre. Som sagt har jag lite svårt att äta och det gör ont när jag hostar men det lär jag inte dö ut av" sa jag leende och la huvudet på sned "så ska vi bara sitta här idag eller hitta på något?" sa jag leende
"nu börjar du bli ditt gamla jag" sa Draco roat

- Haha, du leder, men jag nöjer mig vid en, sa jag roat och kramade om Dean.
- Cara fick du mardrömmar när du utförde imperiusförbannelsen?, jag fick det nämligen inte och jag undrar om jag är onormal, sa jag alvarligt och såg på henne och flinade sedna till.
- Så länge vi inte hittar på nått där du anstränger dig förmycket så är jag med, sa jag glatt till henne.

"jag hade med nöjt mig med en" sa jag roat "att jag får lämna huset är ett under" sa jag och tog en klunk te och funderade sedan
"normal är du ju knappast" började jag retsamt men log sedan "nej jag fick inga mardrömmar av den. Ja inte tills jag började döda med den, men de är en annan historia" sa jag lätt och la sen huvudet på sned
"vi kan ju besöka Lucas" sa jag och log elakt

- Bra, då är jag fullständigt normal, sa jag flinande och funderade sedan.
- Undra hur bra jag gjorde det?, jag mena det finns ju riktigt kassa imperiusförbannelser och andra trovärdiga.
Ja ja Lucas gick på det och det var det viktigaste, sa jag lätt och såg på henne.
- Vill du det så, gör vi det, sa jag och ställde mig upp, alltför hastigt märkte jag sedan.
Så jag tog tag i sängkanten och slöt ögonen tills yrseln hade gått över.
Sedan vände jag mig till de andra.
- Kommer ni?, sa jag leende.

"ja du är lika normal som resten av oss" skrattade jag och nickade sedan "ja det gjorde han och jag har inte fått tid att tacka dig för det" sa jag och kramade om Laura och nickade sedan
"ja det tycker jag vi gör" sa jag elakt och Draco reste sig långsamt upp när han såg hur yr Laura blev och hjälpte mig sedan upp och jag stödde mig mot honom
"är du okej?" frågade han oroligt
"jadå, bara lite utmattad men om vi går långsamt så går det bra" sa jag leende och tittade sen på Kaname som kom in hoppande i rummet och jag log och klappade honom innan vi började gå ner mot källaren
"vart är Sev?" frågade jag min far
"han är med Bella i fängelsehålan" sa min far och jag log och vi tog oss tillslut ner till källaren och jag hörde Lucas skrik och log
"är ni klara?" frågade jag och lät ögonen bli röda

- Du räddade mig därinne med Lucas så det var inte mer än rätt, sa jag roat.
- Sen borde han skaffa sig bättre hejdukar, jag mena jag slog ner honom med bakbundna händer och utan stav, sa jag roat och vi hörde skriken nere i fängelsehålan.
Jag nickade åt Cara.
- Så länge jag slipper göra nått så, sa jag och öppnade dörren och vi gick in.

"det är väll självklart, men du hade nye behövt utsätta dig i fara för min skull" sa jag leende
"ja verkligen, men han tog väll vad han fick tag på och de ansåg väll inte att en bakbunden tjej var mycket till hot" sa Draco och ryckte på axlarna
"du behöver inte göra något, Lucas är min" sa jag och vi ste in och Bella o Sev såg på oss och jag tittade ner på Lucas som hade båda armarna brutna och blöder från några sår på olika ställen på kroppen bland annat från magen och jag log
"hur lår du kära vän?" sa jag kallt

- Nähä du så jag skulle låta dig dö, medans vi ruttnade i en fängelsehåla?
Nån måste ju göra nått och det blev jag, sa jag roat och såg på Draco.
- Nej, antar det, vilken tur att de underskattar mig då, sa jag glatt och nickade åt Cara.
Dean tog min hand och vi ställde oss på sidan om Cara, och vi såg ner på Lucas.
- Bra, men det smärtar mig att du lever, fräste han och jag sukade inombords.
Kunde han inte bara ge sig?, så han kunde få dö? döden skulle vara en befrielse för honom.

"det sa jag inte men jag vill inte att ni riskerar era liv för mig. Jag vill inte se er dö" sa jag och kramade om hennes hand och såg sen på Lucas
"synd för dig att jag lever då" sa jag och log elakt och la sen huvudet på sned
"du har fått en ide eller hur" sa Bella och hoppade upp och ner
"ja det har jag, jag vill få Lucas att ångra sig att han någonsin gav sig på oss. Är det nån av er som orkar ta upp honom till andra våningen och släppa ner honom" sa jag och log elakt
"han lär inte dö av det" sa Sev
"nej jag vet men han lär få ont" sa jag elakt
"jag tar med honom upp" sa Yaxley och drog upp honom på fötter och Lucas såg på mig och drog sig loss från Yaxley och boxade till mig i magen och jag sjunk ner på knä och Yaxley tog tag i honom och drog med han ut ur rummet
"Cara är du okej?" frågade Draco oroligt och satte sig på knä bredvid mig
"mm" sa jag och bet ihop och höll händerna för magen och försökte få allt att snurra
"det är du inte alls, det har var en dum ide och jag borde hindrat dig" sa min far och jag skakade på huvudet
"jag är okej" sa jag lågt och försökte få allt att sluta snurra och smärtan att upphöra. Jag såg dubbelt och sen svartnade allt igen

- Nej du, så länge du riskerar ditt liv för oss så gör jag det för dig, och ge dig jag tänker vara envis på just den punkten, sa jag roat och såg på Bella och skakade på huvudet.
Ibland tyckte jag att denna värld var knäpp, att de ens tyckte att det var kul?
För att hämnas kunde jag föstå, men inte för att det var kul, jag rycktes tvärt ur mina funderingar när Dean knuffa till mig.
Jag såg på honom och han nickade åt Cara, och Yaxely drog iväg med Lucas.
- Vad i helvette, hon skulle aldrig ha gjort det, gör något, sa jag och Voldemort tog tag i Cara och gick upp och la henne i sängen och Sev undersökte henne.
- Tror inte att det är farligt men jag vet inte, sa han och suckade.
Jag satte mig i soffan med Dean bredvid mig.
- Okej då vakar vi över henne, och sen låter vi inte henne göa nått, innan hon blir riktigt återställd, sa jag bestämt och såg på de andra.