Sjunde året på Hogwarts

Jag tittade på dem
"jag är glad att ni är okej" sa jag och strök bort lite hår från Dracos ansikte
"jaja vi mår bra kan du låta Sev ta hand om dig nu" sa Draco oroligt och jag nickade
"tack och lov för det. När ska du sluta vara så envis Cara?" sa min far
"aldrig" sa jag och log och mötte sen Sevs blick och nickade. Han höjde staven och mumlade några afrikanska ord och det kändes som om magen vände på sig och jag förstod att han läkte ihop det sista och jag skrek till. Draco kramade min hand och jag slöt ögonen och kände tårar rinna och Sev slutade
"jag är ledsen att det gjorde ont, jag hade inget val. Det var därför jag väntade med den här med" sa han och jag nickade och Draco torkade mina tårar
"sova" sa jag och lutade mig mot honom och föll i sömn

Jag ryckte till när Cara skrek men allt blev sedan lugnt och jag antog att hon hade somnat.
- Du borde sova du med, sa Dean och reste mig försiktigt upp allt snurrade och jag grep tag i honom.
Han ledde mig fram till soffan och la en filt över mig.
Sedna kröp han ner bredvid mig.
- Sov nu, sa han och kysste mig innan jag somnade.

Jag hörde steg långt bort och när en dörr smälldes igen slog jag direkt upp ögonen
"ta de lugnt, det var bara Bella som tog ut Lucas. Hon sätter honom nog i fängelsehålan" sa Draco och höll om mig och jag nickade
"rätt åt honom" sa jag trött
"ja men sov nu, alla andra sover och du behöver vila. Jag finns här när du vaknar" sa han och gav mig en kyss och jag la mig närmare och slog sen nöjt ögonen och somnade

Jag vände mig halvaken om i soffan för att inte väcka Dean som sov vid min sida.
Sedan la jag mig tillrätta och slöt förnöjt ihop ögonen.
Undra om man skulle få mardrömmar för att man hande användt imperiusförbannelsen, eller var det om man använde det i ett ont syfte?
Jag struntade i det nu åtminstonde för jag hade inga mardrömmar utan var bara trött.

Jag vaknade av att någon försiktigt kramade min hand och jag vände mig om och mötte Dracos ögon och log vänligt
"frukost prinsessan" sa han roat och jag vände mig mot min far som höll i en frukostbricka och jag log när han ställde den på sängen och jag satte mig ansträngt upp i sängen
"väck de andra två och se om de vill ha frukost" sa jag vänligt till Draco som reste sig upp och gick fram till soffan
"Dean, Laura upp och hoppa" sa han roat

Jag vaknade av Dracos röst och jag satte mig upp vid Dean.
- Frukost, sa Draco och gick tillbaka till Cara.
Jag reste mig upp och vi satte oss vid henne och började äta.
Jag log glatt mot Cara är jag såg att hon mådde bättre.
- Jag ser att du mår bättre, sa jag glatt och tog ett bett av mackan.

Jag log mot mina vänner och tog en tugga av smörgåsen men slutade efter två bett.
"jag mår bättre men mat får nog vänta ett tag" sa jag och log lätt
"du måste äta" sa Yaxley och jag tittade upp
"min fjärde hönsmamma" skrattade jag lätt och la sen huvudet på sned "jag äter så mycket jag kan utan att bli illamående" sa jag lätt och Yaxley nickade lätt och jag vände mig till mina vänner
"mår ni bra nu? Eller snurrar det fortfarande?"

- Har du fyra vilka då?, sa jag roat och såg på henne.
Jag tog sedan ett bett av mackan och log lätt.
- Det snurrar lite fortfarande men inte alls så farligt, typ som det gör efter att man har åkt en snurrkarusell på tivoli, sa jag förklarande och såg på dem.

"pappa, Sev, Draco och Yaxley" sa jag roat
"jag är inte nån hönsmamma" protesterade Draco och min far
"nej jag märker det" skrattade jag och hostade lte och de båda såg oroat på mig och utbytte sedan en blick med varandra ledans jag försökte att inte skratta
"jag är glad att du mår bättre" sa jag leende till henne och såg sen på min far
"hur mår Lucas?" sa jag nyfiket

- Hahaha, så komiskt alla killarna blev mammor, sa jag roat.
- Inte jag, sa Dean och såg på mig.
- Nänä vi säger det, vem var det som sa att jag inte fick bli kall för att jag kunde bli förkyld?, sa jag roat men han sa inget och jag såg på Voldemort.
- Han trivs mycket bra i sin håla, fast han skriker en massa, sa han ironiskt och gick fram till Cara.
- Och hur är det med dig?, bättre?, sa han oroligt till henne.