Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu hade sett till att Akunadin lydde innan han gick ner till porten och han såg på henne och sa.
- Okej, ska vi gå då?

Cassandra nickade och stålsatte sig. Även om hon såg fram emot promenaden så skulle hon ha otäcka djur inom räckhåll.

Atemu nickade och sa.
- Okej, kom.

Han började gå lugnt .

Cassandra följde med honom. Hon fäste blicken på Flisen som, som vanligt, travade fram till staketet och följde med dem. Cassandra ville fråga om vad som hände under lunchen men visste inte riktigt hur hon skulle fråga. Hon borde ju inte ha hört samtalet.

Atemu gick lugnt med henne och sa.
- Kom ihåg, ingen blick på Flisan, bara rakt fram och koncentrera dig bara på där du går.
Så hur har resten av dagen gått förutom morgondagens incident?

Cassandra gav Flisan ett varnande ögonkast innan hon tittade framåt och sa:
- Just det ja, jag fick ju inte titta på hästen.
Dagen har gått snabbt, den har varit bra. Jag har tvättat lakan och sånt samt dukat bordet. Jag... ehm... råkade typ höra när du skällde på Akunadin imorse. Vad... ehm... vad hände egentligen?

Atemu såg på henne och sa.
- Såklart du hörde, det var meningen att alla skulle höra också.
I köket ska det alltid vara 2-3 tre för att man ska hinna med allt.
Och Akunadin satte dig själv där för att han ville försöka hitta en anledning att se till att jag ger dig sparken innan du ens har haft din provmånad klar.
Hade det inte varit för att han är trontjänare så hade han fått sparken för länge sedan.

Cassandra lyssnade till faraons ord och nickade lite. Mycket av det han sa var sådant som hon själv hade misstänkt. Slutet förvånade henne dock så hon sa:
- Jag borde egentligen inte lägga mig i, men jag är lite nyfiken... Varför gav du Akunadin jobbet som trontjänare om du ogillar honom så mycket?

Atemu såg på henne och sa.
- Jag gav inte honom jobbet, det var min far.
Min far gav honom jobbet för att Akunadin kunde då hjälpa till med min uppfostran.
Min pappa trodde att genom att befordra Akunadin till trontjänare så skulle jag bli detsamma som min far som farao.
Och tyvärr kan man inte avskeda en trontjänare hur som helst.

Cassandra tittade medlidsamt på honom och sa:
- Oh, förlåt. Jag insåg inte att det var Er far som gav honom jobbet. Jag är ledsen för din skull.

Efter en kort paus la Cassandra till:
- Och hur var Er dag då?