PRS Emma07 & elin-15

Laura såg direkt på honom och höjde på ögonbrynen.
"Är du galen? Dem är ju skitdyra", sade hon och tittade förvånat på honom, enormt glad över att han erbjöd sig något sådant.

Tony skakade på huvudet.
-Ingen fara,det är vad mina föräldrar tjänar på en timme,sa han ärligt.
-Man ska följa sina drömmar,och jag vill verkligen köpa en bil till dig,sa han

Laura såg tyst på honom, kunde inte riktigt fatta att han erbjöd sig det, hon blev verkligen rörd utav det. Hon var tyst lite, visste ärligt talat inte riktigt vad hon skulle svara på det.
"Seriöst?", frågade hon tyst.

Tony såg på Laura.
-Laura..när jag säger något så menar jag allvar,alltid,sa han ärligt.
-Men jag skulle vilja träffa dina föräldrar först,sa han och log

Laura såg på honom och ett brett leende spred sig i ansiktet på henne nu. Hon tänkte snabbt innan hon gick fram och lade armarna om Tony, snett bakifrån för att inte störa honom för mycket när han körde,
"Såklart. Tack", sade hon glatt nu, något tyst då hon fortfarande inte riktigt kunde fatta att han faktiskt ville ge henne en bil.

Tony log när han kände Laura krama om honom.
-Du behöver inte tacka mig,jag hjälper så gärna till,sa han

Laura log brett mot honom.
"Jag tänker då tacka iallfall", sade hon lite retsamt, lutade huvudet mot hans axel.

Tony flinade. Han såg rakt fram. Dem hade kort i ca en kvart nu. Lika långt kvar..
-Du? Vad heter din familj?,sa han nyfiket.

Laura log lite mot honom, höll kvar huvudet lutat mot honom.
"Barett. Och din?", frågade hon nyfiket, såg upp på honom.

Tony hörde Laura. Han flinade.
-Calvings,sa han.
-Men jag menade i förnamn,sa han