PRS Zora & Emma07

Han skrattar.
"Älskar dig också", viskar han sedan tillbaka. Han visste att hon hade rätt och att hon hade rätt och att han borde gå tillbaka ut till dem.
Han vänder tillbaka ut till dem andra.
"Kom in så får ni frukost", säger han med ett leende varpå de genast följer honom in i köket, hans mor nyfiket först och hans far gick stelt sist.

Nalia höll tyst än på med sitt då hon höll på tilaga gröt, hon hade lagt i så det blev lite mer än hon hade gjort innan och såg snabbt på Arlaion och hans familj snart och dukade tyst fram till dem med och log till mjukt som sitt om ni vill, bullarna stod redan framme så det var bara ta för sig. Hon fixade tyst till gröten och var tyst mestadels
-Aralion ta grytan snälla
sa ohn nu och enar det e tungt lyft

Han reste sig genast för att lyfta grytan till bordet. De andra hade satt sig vid bordet - Ainion hade placerat sig intill Aralion, hans mor intill den plats de lämnat till Nalia bredvid Aralion och hans far bredvid modern.

Nalia log till mot honom och tog tyst fram drickan bara och ställer fram det och satt sig tyst ner,hon måste erkänna vara ända lila mänskliga varelse bland typ ja alver som säekrt var hundra år äldre än henne kändes konstigt.
-Ni får ta.
sa ohn mjukt och tänkte lite och såg snabtt på Arlion
-tack
sa hon mjukt och log till

Han log till svar till henne och sträckte sig efter en bulle. Ainion nappade snabbt åt sig en, och hans mor började också ta till sig medan hans far snarare var försiktigare.
"I vilken månad är du?" frågar Faelwen vänligt Nalia, pratglad och nyfiken som hon var.

Nlaia tog tyst gröt bara ohc lyssnar samtidigt och og till mot kvinna
-sista, kan föda när som
sa hon mjukt till Faelwen. Hon hade tagit sin del och tog tyst en bille, hon såg på arlaions far
-alltså jag förgiftar inte mat, din son har överlevt så var inte rädd för gift.
sa hon lugnt nu och gav mannen förstkigt ett mjukt leende för visa hon var ärlig.

Hans far log ett snabbt, stelt leende innan han sträckte sig för att ta gröt. Faelwen höjde på ögonen.
"Och han låter dig fortfarande arbeta?" frågar hon förvånat.
"Som om jag har nåt att säga till om", muttrar Aralion. Det hjälpte inte vad han än sade, han fick henne inte att ta det lugnt.

Nalia log oskydligt diekt och såg på Aralion retlgit och sen på hans mor
-Han försööker men jage för rastlös av mig, så han får nog snart stänga in mig i ett rum för att lyckas
sa hon mjukt och smakade lite på gröten, den var god idag faktiskt, hon aktaesitt hår lite grann.

Aralion skrattar till, för det var så sant som hon sade.
"kanske en bra ide", flinar han retsamt. Hans mor ler till att de retas med varandra, innan hon fortsätter tala.
"Har ni planerat några syskon då?" frågar hon - hon var en sådan som frågade precis vad som föll henne in.

Nalia stelnar direkt av frågan och såg på hans mor och man såg hon blev fövånad av frågan.
-syskon?neeej allstå dett här barnet vari nte inom mina planer heller så inga syskon i plan än det e får arlaion bossa över.
sa hon direkt retligt och hade sökt upp Aralions hand under bordet