Sjunde året på Hogwarts

Dansen började åter och det verkade bli som förr.
Jag klav av dansgolvet och satte mig med Dean på en bänk bredvid och jag log mot honom.
- Bara för att jag hatar att dansa så finns det ingen anladening till att du ska sitta här.
Gå upp och dansa om du vill, sa jag leende till honom och han nickade och bjöd upp Luna som ingen verkade vilja dansa med.
Dansen började verkligen komma igång och de flesta dansade, jag satt lyckligt på bänken och såg på alla som dansade.
Så länge jag slapp dansa var jag glad.

Jag var glad över att det var som förut och att de inte bråkade. Jag orkade inte med det. Severus satt och disskuterade något med Kingsley och Malfoys satt och pratade med Weasleys och jag var glad över att i alla fall några kunde strunta i vilken sida de stod på
"du ser lite blek ut?" sa Draco och jag nickade
"jag känner mig lite yr" sa jag och han satte mig på bänken bredvid Laura
"jag hämtar nått att dricka" sa han och jag log och min far såg på mig och satte sig bredvid mig
"är du okej?" frågade han
"ja oroa dig inte" sa jag och lutade mig mot honom
"vad menade du att de var utan efter mig?" frågade min far
"de hoppades att de kunde ta makten ifrån dig genom att kidnappa mig" sa jag trött och han kramade om mig och Draco kom tillbaka med Dricka och gick sedan för att prata med sina föräldrar och jag lutade mig trött mot min far och såg på Laura "hur är det med dig? Du är inte uttråkad va?"

Jag log mot Cara som satte sig vid mig på bänken hon såg en aningen blek ut, och jag såg lite oroligt på henne.
Sedan kom hennes far och satte sig bredvid och Draco kom med dricka men försvann sedan.
Jag såg upp på Cara och log.
- Det är bara bra med mig, han skar iaf inte av mig halsen, sa jag leende och kände på den bara ett sår från knivseggen var kvar.
- Hur är det själv?, har du ont?, sa jag oroligt och såg på henne och flinade sedan en aning.
- Jo, lite utrålad börjar jag bli, men jag får väll bara våldgästa ett samtal, sa jag roat till henne.
- Jag sa åt Dean att dansa med andra, för jag har dansat tillräckligt idag, sa jag med ett flin glad över att jag slapp.

Jag nickade och kände på halsen
"jag är glad att du är okej, de skrämde mig och jag är glad att de är döda och jag är okej, lite yr bara" sa jag och log vänligt och skrattade sedan "du är inte mycket till dansare och jag kan följa med dig våldgästa några samtal" sa jag flinande och så på personerna "vart ska vi börja?" frågade jag vänligt
"du kan få allt att låta elakt" sa min far och jag log stolt och nickade

(asså jag är ledsen att jag rollar så kasst men jag har ont i huvudet just nu o noll insperstion hoppas du överlever)

Jag nickade åt henne.
- Trodde jag aldrig skulle säga det, men jag är också glad att de är döda och att du dödade honom, sa jag leende.
- Hoppas du blir bättre, har inte Sev nån dryck?, sa jag undrande.
- Nä, jag avskyr att dansa, men andra får gärna göra det om de vill, sa jag glatt och skrattade åt henne.
- Ja, jag visste inte att det kunde bli nått elakt att våldgästa samtal, men det låter himla kul, sa jag flinande och ställde mig upp.
- Vi börjar med Weasleys och Malfoys, sa jag glatt och drog Cara på fötter.
- Hänger du med?, sa jag och såg på hennes far.

( Det är lungt, hoppas du blir bättre ♥ )

(ja de blir det nog ♥ har du tänkt på att vi dricker drycker mot allt? xD)

"jag borde gjort det för länge sedan" sa jag upprikigt och var glad att bli av me dem "ja de blir jag nog, jag behöver bara ta det lungt. Och de har han säkert, men jag tror inte jag kan dricka någon dryck just nu" sa jag lätt och log mot dem
"de är ingen som säger att du måste dansa och klart du kan våldgästa ett samtal elakt" sa jag och log sedan och ställde mi upp och såg på min far
"ja varför inte" sa min far och reste sig upp och vi gick fram till Malfoys och Weasleys
"hej vad pratar ni om?" frågade jag vänligt och familjen Weasley såg oroligt på min far

( Ja det är ganska komiskt XD fast har vi Sev i vår närhet så gar vi )

Vi gick förbi Sev och Kingsley och Sev såg upp.
- Tack för lånet Laura, sa han och kastade staven till mig och jag tog emot den och log.
Sedan kom vi fram till Malfoys och Weasleys och de såg oroligt på Voldemort.
- Lugna er han är trevlig faktiskt, sa jag leende till dem.
- Om du säger det så, sa Molly och drog ner mig i hennes knä.
- Är du okej?, sa hon och studerade min hals, och jag nickade.
- Ja det är lungt det är bara ett sår nu, sa jag vänligt och hon tog tag i min hand.
- Så det är sant, ni är förlovade?, grattis, sa hon glatt och kramade om mig och Dean kom till oss och Molly ställde sig upp och kramade om honom.
- Grattis, jag är så glad för er skull, sa Molly och resten av dem log vänligt.
- Vi bara diskuterar våra olika världar och hur olika vi lever, sa Bill till Cara.
Han verkade vara den enda av dem som inte var så rädd i Voldemorts sällskap.

Jag såg lite oförstående på Sev och Laura men antog att han lånat hennes stav för att hjälpa mig och vi kom fram till dem andra och de såg på min far och jag la en hand på hans arm
"jag lovar att han inte kommer göra något. Eller hur?" sa jag och såg på honom
"jag har ingen stav och ja jag har lovat dig" sa han och satte sig ner och jag följde Lauras exempel och satte mig i min fars knä och han log lite roat mot mig
"du har inte suttit i mitt knä sen du var liten" sa han roat
"jag är liten fortfarande, fast bara ibland" la jag till och log mot honom och lutade mig trött mot honom och log sen mor de andra och såg på Bill och log
"ja de är stor skillnad på dem, både på gött och ont" sa jag och familjen Weasley såg fortfarande oroligt på min far "jag lovar idag behöver ni inte oroa er för Voldemort, idag är han bara min far" sa jag och de nickade
"ja han verkar vara en bra far" sa Charlie och såg lite tveksamt på min far som fnös lite
"vad förväntar du dig? Att de bara ska lita på dig" sa jag och han svarade inte och jag vände mig mot dem andra "han är inte perfekt men jag skulle inte vilja byta ut honom mot någon" sa jag och log mot min far som gav mot ett leende tillbaka "det är nu ni ska ställa några frågor om ni har dem" sa jag lätt och log vänligt

- Ja, du kan inte förvänta dig att alla är lika korkade som jag, sa jag flinande mot Caras far.
De andra såg osäkert på Voldemort och visste inte vad de skulle göra.
- Sluta, han är jättebra när Cara håller reda på honom, sa jag roat åt deras miner.
- Jag tror di syrran, sa Bill och log och vände sig mot Voldemort.
- Okej, varför tänker du starta kriget och exakt vad anser du att det är för fel på oss här? sa Bill och såg på oss alla och sedan på Voldemort.
- Bra Bill, sa jag glatt och vände mig till Voldemort för att höra hans svar.

Jag log lite roat åt Laura och min far gav henne en vass blick
"håller reda på? Du bör välja dina ord med större omsorg unga dam" sa han vasst och jag bara himlade med ögonen. Och vände mig om mot Bill och min far fnös
"tror du verkligen jag tänker avslöja mina planer? De spelar ingen roll hur snäll jag lovat att vara, så långt går jag inte" sa han vasst och tystnade sen och såg på dem "jag hade inget imot er från början innan ni valde Potters parti! Och hade ni inte varit så förbaskat hederliga och genom goda hade ni fått jobbat för mig! Men nu när ni hjälper Potter är ni helt enkelt bara ivägen" sa min far kallt och väntade på deras reaktion