PRS Lupple & Medi

Han kysste henne ömt och log. " Älskar dig. " Viskade han.

Maria såg på Armelle och log.
"Hur är det?!" Frågade hon tyst.

Armelle såg på sin mamma och log mjukt. " Bra. " Sa hon tyst och såg på henne.

"Är det något som är fel?" Hon slog sig ner och såg på henne.
"Du är tystare än vanligt."

Armelle såg på henne och suckade tyst. " Det är Allies klänning." Viskade hon. " Jag har inte riktigt hunnit med. Med Emma och allt. Den är klar. Men jag känner mig inte nöjd. " Viskade hon på ett språk Allie inte kunde.

Hon suckade och smekte henne.
"Sluta vara en perfektionist. Du har inte all tid i världen. " Hon såg på henne och tänkte på tomrummet Dorian hade fårr och skakade på huvudet.
"Får jag se?"

Armelle nickade sakta. " Ja tack. " Viskade hon och reste sig upp. Tog Marias hand och drog med henne till sitt rum och öppnade dörren och sedan garderoben. Där hängde klänningen. Vit, men skimrande i rosa. Den färgen skulle se underbar ut på Allie. Med jättefina detaljer och små pärlor och glitter över bysten.

Hon gick vid sin dotters sida och stannade upp.
"Den är bedorande. Den är perfekt." Sa hon och tog hennes hand.
"Är du inte nöjd?"

Hon såg på henne. " Det är fållen. " Sa hon stilla. " Det känns som den ska vara mer fluffig." Viskade hon.

"Vet du inte hur du ska göra?" Frågade hon ömt och sate henne på en stol.
"Andas."