Cirkus PRS Medi och Emma07

Philip log lite generat.
"Jag är uppvuxen på en cirkus utan nårga jämnåriga. Jag är inte direkt van vid at gilla någon så", sade han, skakade lätt på huvudet.
"Inte så många", sade han, var snart framme och parkerade.

"Men han som tröstade mig." Hon syftade på Lupeo och hon log. Klev ur bilen och kände blickarna på sig.
"Jag känner mig iaktagen."

Philip log mot henne.
"Han kom hit för nåt år sen bara. Och det är annorlunda med någon man går och blir kär i", sade han, insåg först efteråt att han försagt sig och rodnade igen. Han lyckades då alltid babbla på för mycket.
"Bry dig inte om dem", sade han snällt.

Hon gick och tog hans arm och kramade den.
"Släp inte mig." sa hon och började att gå.
"Så har du alltid hoppat?"

Philip log mot henne, lade armen om henne. Han nickade lätt.
"Ja, har alltid älskat det. James har försökt få mig att göra voltige på nån av hans hästar, och vi provar då och då men trapetsen är min grej", sade han med ett leende mot henne, gick in på apoteket.

Hon nickade och tog en lapp och såg på honom.
"Så hästar inte din grej?" Hon kliade sig i ansiktet. När de var klar såg hon ner i påsen.
"Jag lovar att betala dig tillbaka."

Philip log lite.
"Hästar är trevliga. Men jag håller mig helst till en trapets", sade han roat, skakade på huvudet.
"Nejdå, behöver du inte göra", sade han, gick ut till bilen igen och satte sig där.

Hon gick efter och satte sig.
"Jag kan inte låta dig betala min medicin." Hon spände fast sig oh såg på honom.

Philip såg på henne och suckade.
"Det är ingen fara", sade han snällt, log mot henne innan han började köra tillbaks emot cirkusen.
"Jag tänkte träna en stund sen innan kvällen, vi har föreställning om bara 1-2 dagar så jag vill gärna ha tränat lite innan dess. Vill du vara med?", frågade han.

Hon nickade och såg på honom.
"Klart jag vill." Hon log mjukt.
"Men måste ta lite smärtstillande först."