kawaiiposes och Majis lilla egna privatroll! Mohaha!

I vanliga fall skulle jag skrattat åt det Ana precis sa, men inte denna gången.
"Jag var tvungen att jobba med..." Jag gjorde ett kräksjukan och sa sedan "...David..."
Jag satte mig jämte henne och lutade mitt huvud mot hennes axel. "Berätta inte detta för rektorn för då kan jag mista min plats som försteprefekt, men... Jag vill döda honom..."

"Åh nej.... jo, kan förstå det.... Jag trodde verkligen inte att han skulle sjunka så lågt... Men det gjorde han och han förstörde allt vi hade..." svarade jag och lutade mitt huvud mot hans. Arthurs hår hade en svag doft av pojkshampo som luktade förvånansvärt bra till skillnad från Davids. Hans hade alltid luktat för starkt och inte alls gott.

Jag mumlade ett instämmande och mumlade även fram allting David hade sagt under lektionen.
"...Asså nej... Jag vill så ha nån hämnd på honom nu..." sa jag och pillade på en av hennes lockar som hängde ner framför mitt ansikte.

Det pirrade lite i magen när Arthur höll på med mitt hår. Mina kinder hettades lite.
"Jo, samma här.... problemet är ju bara att han har SÅ många vänner och alla skulle ta hans parti.... Mina föräldrar skulle säkert också göra det..." Svarade jag och suckade tungt.

Jag skulle säga någonting mer men då öppnades dörren och eleverna från klassrummet klev ut. Bland annat David.
Jag rätade på mig och gav honom en mörk blick. "Hur gick det?" frågade jag sammanbitet.
"bra" sa han nonchalant och vände sedan sin blick mot Anastasia. "har vi träffats innan?"

" Ja faktiskt. Vi var bästa vänner innan du tänkte att det var ok att kyssa kompisars flickvänner men ja du vet, det var ju länge sedan. Och åh just det... Tänkte bara meddela att Rose föredrar Arthurs läppar mer än dina, din sorgliga ursäkt till människa. Vi tre har det faktiskt bättre än någonsin just nu!" Svarade jag och kollade på David med den argaste blick jag kunde musta upp.
" Jaså verkligen? Det måste jag ta och prata med Rose om... eller ja, prata och prata, det kommer nog inte bli så mycket prat om du fattar vad jag menar..." Spottade han tillbaka och tittade på Arthur.

Jag tittade förvånat på Ana när hon nämnde det att Rose tydligen föredrog mina läppar... På nåt vis kände jag mig stolt över mig själv och som om Ana accepterat mig och Rose som kanske ett framtida par som försöker på nytt... Jag vet inte, men i vilket fall som helst så var det en sick burn mot David. Men sedan kom Davids ord om Rose.
Jag vände mitt ansikte mot David och jag såg att bakom honom stod en tjej från Slytherin, höll i sin pojkvän från Hufflepuffs arm och tittade med stora ögon på oss. Jag såg att en annan tjej från Gryffindor och hennes väninnor och lyssnade intresserat på vårt bråk.
"Ja, det blir nog definitivt inte mycket prat då det du kläcker ur dig endast är dynga...!" sa jag högt och jag såg hur förolämpad David blev.

"Ahahaha vi säger det Arthy!" Svarade han och klampade iväg.
"Vilken nolla han är...... och förlåt att jag sa det om dig och Rose, jag ville bara verkligen få honom att lida lite.." Sa jag och tittade på Arthur.

"det är okej... Få honom att loda ta man varje medel till!" sa jag och gav Anastasia en kram som tack och jag hörde hur någon av Gryffindortjejerna naaw-ade och hur en mumlade "där försvann ens chans på snygg-Arthur.." och hur en annan mumlade "Strongheart broke my heart" och alla började fnittra och gick iväg. Slytherintjejen sa ganska högt till sin pojkvän "jag ville höra fler burns, väl kanske bäst att det slutade för mu har jag brännsår... Hajar du?"
Jag kunde inte hjälpa det och började skratta.
"vi ha blivit kända, Ana!"

Arthur drog in mig i en kram och jag hörde hur några pratade om oss men alla ljud försvann ganska snabbt då jag ville njuta av ögonblicket. Arthurs kramar var verkligen de bästa.
"Vi har blivit kända, Ana!" Sa Arthur helt plötsligt och jag drogs tillbaka till verkligheten.
"Vänta va? Har vi?? När då??" Svarade jag frågande.