PRS TildeW & Rollspelargärna

Charlotte:
Charlotte blev förvånad när Andrew stäckte fram sin hand. Hon hade inte lärt känna någon ny på Hogwarts sedan hon började umgås med Potter, Black och Lupin. Lite nervöst tog hon ett grepp om hans hand.
"Charlotte Belcourt", sade hon och gav honom ett snabbt leende.

Henry:
Henry släpade fötterna efter sig när han gick genom korridoren mot det klassrum de hade fått tillgång till. Han såg några förstaårselever springa omkring i korridorerna men böcker mot bröstet. Förmodligen letade de efter rätt klassrum i det stora slottet.

Det klassrum Henry skulle gå till låg, till hans glädje, på samma våning som stora salen. Han hade fortfarande inte lärt sig, efter 7 år, att kunna gå i trapporna utan att de skulle flytta på sig mitt i.

Andrew
Han nickade sakta.
- kul att träffas. Nu kan vi påbörja uppgiften la han till och tog fram en bit pergament som de kunde skriva på medan han snabbt kollade ut över området. Han hade fortfarande inte kunnat släppa hur vackert det var på hogwarts område.

Maya
Maya vände sig om när dörren öppnades och log svagt när hon såg Henry komma in. De sista prefekterna kom in och professorn kollade på dem.
- så de jag tänkte skulle nattpatrullera de första två nätterna denna veckan är Maya som är prefekt för slytherin och Henry som är prefekt från hufflepuff sa hon med ett vänligt leende. Maya gav försiktigt Henry en blick och nickade sakta.

Charlotte:
"Vilket område vill du börja med?", frågade Charlotte och började bläddra i läroboken.
Hon såg försiktigt på Andrew. Han var en ganska attraktiv kille. Hade säkert en lika snygg tjej. Själv hade kärlek aldrig spelat en så stor roll i hennes liv. Kanske inte konstigt med tanke på att hennes mål i livet tog upp den mesta av den fritid hon hade.

Henry:
Slytherin och Hufflepuff? Den kombinationen vid nattpatrulleringar hade aldrig gjorts förr. Inte de åren Henry hade varit prefekt i alla fall. Han såg på Maya. Han kunde ju blivit ihopparad med någon värre. Maya hade ju trots allt varit trevlig mot honom. Hur illa kunde det vara?

Han vände blicken till boken.
- du kan välja. För mig spelar det inte så stor roll sa han enkelt. En flicka i samma ålder från hufflepuff kom fram med en ask choklad.
- min vän Miranda ville att jag skulle ge dig den här sa hon och rodnade svagt. Andrew tog emot asken.
- ja du får väl hälsa henne och tacka sa han med ett litet leende. Suckade lågt när tjejen försvunnit och la asken på marken.
- Du kan ta om du vill sa han enkelt till Charlotte.

Maya
Maya nickade sakta.
- det blir bra sa hon enkelt till professorn och mötet fortsatte en stund om andra saker som de hade behövt ta upp. När det var slut vände hon sig till Henry.
- Ska vi ses vid stora salen ikväll då? Frågade hon med ett leende.

Charlotte:
Charlotte himlade lite med ögonen när tjejen kom fram. Precis som hon hade gissat på, men Andrew verkade inte lika intresserad som den där Miranda. När Andrew erbjöd henne lite av chokladen skakade hon bara på huvudet.
"De har säkert haft någon slags kärlekstrolldryck i dem. Jag hoppar gärna över det", sade hon.

Henry:
Henry rättade till sin uniform när han reste sig upp. Mötet hade avslutats lite tidigare än beräknat, vilken gav honom tid att hinna till sin nästa lektion i tid. Han lade märket till att Maya vände sig åt honom, men fortsatte se ner i marken.
"Låter 9 bra?", sade han försiktigt.

Andrew
Han skrattade till vid hennes ord.
- ja, det är nog stor sannolikhet faktiskt. Hon börjar få slut på trick så en kärleksdryck hade inte förvånat mig sa han och log svagt. Satte sig närmre henne och kollade i boken hon hade i knät.
- men nu tycker jag vi sätter igång och jobbar sa han mjukt.

Maya.
Hon kollade på honom, försökte få ögonkontakt innan hon nickade.
- du vet att jag inte bits va? I alla fall inte så ofta sa hon med ett skratt innan hennes min blev allvarligt.
- Jag pratade med Hallie och hon sa att hon inte hade någon lust att skicka en uggla sa hon tyst och kollade på honom.

Charlotte:
Andrews förhållanden till Miranda och alla andra tjejer hade ingenting med Charlotte att göra. Det var hans privata sak, men ändå kunde hon inte stoppa sig själv från att fråga en sista fråga.
"Om hon nu håller på så pass mycket varför ger du henne bara inte en chans?", sade hon.
Kärlek var verkligen inte hennes grej och hennes förlag borde egentligen inte följas. Men om en kille gå ut med en tjej och sedan säger att han inte är intresserad accepterar man väl det? Eller hur?

Henry:
När Maya tog upp Hallie kände han sig illa till mods. Han hatade att vara budbäraren mellan hans mamma och Hallie, men ingen kunde ju tar ansvar och faktiskt göra något själva.
"Jag får ta och prata med henne", sade han. "Men tack i alla fall".

Andrew
Han höjde ena ögonbrynet och kollade på henne.
- det verkar som att jag vet mer om tonårstjejer än du gör sa han med ett litet leende.
- om du faktiskt väljer att gå ut med en tjej en gång för att se vart det leder och du sen inte är intresserad så kommer hon inte släppa dig för hon kommer tjata om hur mysigt det var på dejten och om att ge henne en chans till. Jag har redan provat den taktiken sa han enkelt och ryckte på axlarna.

Maya
Maya granskade honom.
- Om det kan muntra upp dig har jag ingen bra relation med mina två bröder heller. De har fullt upp med att hjälpa... Hon avbröt sig mitt i en mening. Hon var påväg att avslöja att hennes bröder var dödsätare som var på olika uppdrag.
- de jobbar sa hon snabbt även om man tydligt kunde se att det var en lögn.

Charlotte:
"Det är barnsligt. Att hänga efter en person när man ändå vet att man inte kommer ha en chans. Bortslösad tid om du frågar mig", sade Charlotte och återgick till att läsa i boken.

Henry:
Henry såg snabbt på henne. Han visste precis vilka hennes bröder var. Men det var ingenting som han behövde avslöja. Alla har ju rätt till sina hemligheter, och han var inte den som ville hamna i en konflikt.
"Bra att någon faktiskt förstår", sade han och log svagt.

Andrew
Han ryckte på axlarna.
- är du förälskad så är det väl inte så lätt antar jag sa han enkelt och fortsatte läsa med henne. De var faktiskt ganska effektiva och när det började mörkna var de i princip klara med uppgiften. Den hade varit enklare än han trott. Han log svagt.
- kolla vilket grymt team vi är sa han.

Maya
Maya satt vid Slytherins bord och åt kvällsmat . Dagen hade segat sig fram och hon hade bara väntat på att få gå och lägga sig innan hon insett att hon faktiskt inte skulle få göra det utan var tvungen att patrullera runt i slottet. I alla fall slapp hon var ensam.