PRS yehet & Emma07

Kyle höjde på ena ögonbrynet med ett snett leende.
"Åh, vem sade att du behövde säga något? Vi har allt våra sätt", sade han, liksom professorn med hans gåvor.

"Jag har faktiskt lärt mig en hel del om din professor," påpekar Hailey och lägger armarna i kors med ett leende prytt över läpparna. "Saken är ju den, tänker ni försöka kidnappa mig för att ta mig till honom? För jag tror verkligen inte att han följt med hit."

Kyle höjde på ögonbrynen lite.
"Jaså inte? Och varför skulle han inte gjort det?", envisades han, tänkte inte avslöja något för henne.

"Antog bara inte att han skulle komma till målet själv, förstår du." berättar Hailey och backar sakta men säkert mot takets slut. "Trodde han bara skickade sina elever, som dig."

Kyle såg på henne.
"Åh, han skickade då inte bara elever", svarade han direkt, han hade skickat en del av de skickligare eleverna och lärare.

"Men han skickade inte sig själv, inte sant?" påpekar Hailey med ett retsamt leende. Om nu Professor X är där, så vill hon verkligen inte hamna i hans händer. Inte heller att någon annan av vännerna ska det. Visst skulle de absolut kunna kämpa emot det, men Professorn kan få tag på någonting som de definitivt inte vill ska slinka ut. Även om inte alla Magnetos medlemmar vet om de nya planerna. "Därför finns det ingenting att oroa sig för."

Kyle log ett snett leende mot henne igen.
"Åh, det sade jag inte", envisades han, ville inte avslöja något direkt då han visste att det kunde skrämma dem om de trodde att han var där.
"Men i vilket fall som helst tänker jag inte låta dig gå", fortsatte han.

"Jag kommer inte kunna få ett rakt och ärligt svar från dig hur mycket jag än försöker, eller hur?" frågar Hailey, känner sig road över hur envisheten håller sig kvar hos honom. "Inte? Jag tror nämligen att det kommer vara väldigt lätt att smita ifrån dig." påpekar sjuttonåringen, ler mot honom och backar ännu en gång. Vilket gör att hon står vid kanten ut av byggnadens tak.

Kyle log lite mot henne.
"Rätt där", sade han med ett flin och såg på henne, gick försiktigt något steg efter henne.
"Jaså du? Du vet inte ens vad jag kan göra", svarade han. Han fick tänka lite nu, han var inte i överläge direkt - ifall han anföll henne skulle han putta henne över kanten.

Än en gång skrattar Hailey till, någonting hon har funnit sig göra en hel del i killens sällskap. Även om de mötte varandra för praktiskt taget tio minuter sedan.
"Då får jag väl sluta försöka." ler hon, himlar lätt och roat på ögonen. "Och du var inte ens vad jag kan göra."