Rollspelare & Yehet prs

"Asso helvete vad arg jag var på honom då. Jag funderade seriöst på att låta honom vara där när han ringde mig. Klockan var typ fem på morgonen och han visste att jag hade jobbat hela kvällen." skrattade Cleo och skakade lite på huvudet. Hon fuktade sina läppar och suckade tyst, hon gillade inte att hon skulle dumpa Niklas men det kändes fel att fortsätta vara med honom ifall hon inte kunde ge honom det han gav henne.

"Du ska inte klaga!" påpekar Michael och håller upp händerna i vädret. "Jag var med honom den kvällen, och istället för att följa med poliserna som försökte få tag på honom, så tacklade han ner dem! Och när de sedan lät mig gå hem för att jag verkade nykter nog för dem att inte ta ett test på mig, så ringde han mig först. Jag stuppade direkt när jag kom hem, och han ringde mig en timma senare... jag var så nära att strypa honom. Ville läxa upp honom, och betalade inte för honom."

Cleo brast ut i skratt och tittade på Michael. Hon skakade lite på huvudet och drog handen genom håret. Hon kände direkt hur hennes hjärta stannade upp när hon såg Niklas vid parkeringen.
"Jag pratar först. Jag hoppas du har bra nyheter att ge honom." sade hon snabbt innan hon reste sig upp och gick mot sin pojkvän. Hon var livrädd över hur han skulle reagera men hon skulle känna sig hemsk ifall hon inte gjorde något.

Michael känner sig stolt när flickan bredvid sig brister ut i skratt, det han sagt var helt galet, Niklas är helt galen, men ändå. Dock försvinner det nöjda leendet som sträckt sig över hans ansikte, så fort Cleo säger att hon hoppas att han har goda nyheter. Betyder det att hon har dåliga nyheter? Herregud, det är alldeles för tidigt på morgonen för att han ska kunna tänka på det här sättet. Även om klockan är halv elva. Plus har han inga nyheter, varken bra eller dåliga. Han vill bara träffa sin vän.

Att vara känslig var inte riktigt Cleos starkaste sida utan hon tog tag i Niklas, duckade undan kyssen och kollade på honom med stora ögon.
"Du, ehm... Jag vet inte hur jag ska säga det här snällt men jag har inga känslor för dig längre. Eller jo men inte lika starka som du har för mig och det känns inte rättvist mot dig att du gillar mig mer än vad jag gillar dig." sade hon ärligt och backade undan från honom lite innan hon nickade lite för sig själv när han verkat uppfatta hennes ord. Hon väntade inte en stund till utan vände på klacken och gick därifrån. Hon kände sig otroligt lättad då det hela hade stört henne hela helgen.

Michael sitter kvar på en ut av de många träbänkarna med mobilen i handen. Gruppchatten han har med sina vänner på messenger är i full gång. Blicken åker bort från mobilen när han ser hur Cleo sticker bort från hans vän. Niklas står där i tystnad, helt förstummad, och Mike bestämmer sig för att gå fram till honom.
"Är du okej buddy? Du ser lite borta ut.." sjuttonåringen lägger sin hand på hans axel, och vet inte om han inbillar sig eller ej när han får syn på tårarna i hans ögon.
"Hon gjorde just slut med mig, vad fan har jag gjort?" mumlar killen med förvirrade ögon.

Cleo svalde hårt och gick snabbt in igen. Hon tog sin väska från skåpet och sjukanmälde sig lite snabbt. Hon antog att han skulle behöva lite tid för sig själv och de hade väldigt många gemensamma vänner så hon tänkte låta honom vara under dagen då hon tyckte att han behövde allas stöd mer än vad hon gjorde. Hon gick ut igen och skyndade sig förbi Niklas och Michael, vidare mot busshållsplatsen. Hon menade inte att göra Niklas upprörd men hon ville inte glömma sig själv i det hela heller.