sweet disaster [prs]

Leo känner sig fortfarande smått obekväm, men bestämmer sig för att inte låtsats om det. Conceal, dpn't feel, eller något sådant. Ju trevligare hon är, desto fortare kanske hon kommer härifrån? Åtminstone så borde det få Billie att öppna upp sig mer, och därmed skulle Leo få lättare att avgöra om det finns någonting i den andra tjejen som hon kan lita på. Nu är det ju inte givet att det blir utfallet, men utifrån erfarenhet blir det ofta just så.
Inte heller denna följdfråga är oväntad, och inte heller denna fråga vill hon svara på, men även denna fråga svarar hon faktiskt på i alla fall.
"Jag antar att jag har blivit sviken några för många gånger" svarar hon med en ryckning på axlarna, som för att visa på att det inte spelar så stor roll fast det egentligen gör det. Varför Billie är så himla intresserad av Leo och hennes trust issues vet hon inte, och inte heller har hon lust att fråga om det.
"Du verkar smått obekväm." konstaterar Leo plötsligt. "Är det bara att jag är så otrevlig, eller är det något annat?" lägger hon sedan till, och kommer först i efterhand på att hon kanske inte borde fråga sådana saker, men sedan inser hon att hon faktiskt inte bryr sig. Billie är bara en person hon kommer prata lite mer med, och sedan förhoppningsvis aldrig se mer.

Billie orkar inte tänka på vad den grå håriga tjejen sagt, att hon blivit förråd eller något liknande har ingenting med henne att göra, och det intresserar henne inte särskilt mycket heller. Och när det kommer till obekvämheten så har hon ingen aning om vad hon ska svara. Nej, hon är inte obekväm i den andras sällskap. Hon bryr sig inte riktigt om sällskapet om hon ska vara ärlig. Det enda som gör henne obekväm är den gnagande mannen inom henne som försöker att ta över kontrollen. Men han lugnar ner sig så fort Billie låts ta ett nytt bloss av cigaretten.
"Det är något helt annat," berättar hon och låter huvudet falla åt sidan medan hennes ögon stirrar ut i tomma intet. Hennes kropp börjar sakta känna hur tröttheten tar över, men hon tvingar upp ögonen mot månen igen. Om hon somnar här är hon helt jävla körd. Plus så vill hon se soluppgången, för då vet hon till 100% att hon kommer kunna sova bra under dagen istället. Löjligt? Det kan man mycket väl tycka, men det är sanningen. "Du gör mig inte obekväm."

(iiiih varför är jag så dålig på att uppdatera)

Det märks på Billie att hon börjar bli trött. Leo däremot, känner sig förvånansvärt pigg faktiskt. Trots att det inte borde vara så, så har Leo en tendens att bli piggare ju längre hon är vaken. Hon nickar lite när hon får svaret från den andra tjejen, men hon inser ganska snabbt att hon egentligen inte bryr sig om vad Billie tycker om henne. Som sagt, de kommer antagligen inte ses efter det här.
"Hur länge hade du planerat att sitta här ute?" frågar Leo innan hon ler snett och lägger till "och hur kommer det sig att jag aldrig har sett dig här förut? Jag vill minnas att du nämnde att du brukar vara här, men jag kanske har fel. Hur som helst, jag går här rätt ofta, och jag har aldrig sett dig förut, vad jag kan minnas i alla fall". Okej, Leo tar tillbaka det hon sa tidigare om att hon inte var trött. Tydligen är hon extremt trött, eftersom hon pratar så här mycket med en okänd människa. Leo kan knappt ens minnas den senaste gången hon pratade så mycket med något av sina syskon.

(... same same same sorry)
Det tar en liten stund för Billie att komma på ett bra svar på frågorna. Eller ja, hon vet hur länge hon vill stanna, men hon har ingen aning om varför de inte träffat varandra om nu den gråhåriga tjejen faktiskt brukar vara ute så här på kvällarna. Det är inte många i byn som är det. Faktiskt.
"Tills soluppgången." bestämmer sig Billie var det simplaste svaret. Inget komplicerat, hennes ivriga jag börjar sakta att gömma sig i ett litet hål långt inne i henne. Hennes mun är alldeles för trött för att prata alldeles för mycket. "Ibland är jag här, ibland är jag vid räcket vid ängen och ibland är jag vid sjön, lite var som. Men jag har ingen aning om varför vi inte träffats förut." Den hårda vinden börjar göra henne allt mer utmattad, även om den brukar friska upp henne. Nu är den bara en börda som drar i hennes långa svarta hår.

krambjörn jag borde verkligen ta tag i mitt liv och skriva något här

hahahahhah, jo det var ett bra tag sedan
only if u want to mate, only if u want to