från ettan till sexan

Stackare!! *Bevakar*
Jag taggar några: Airi Semlan Chaemy Beben Isabelle Granger NightDragon Förlåt om ni inte vill bli taggade!

Du är jättemodig som skriver om detta!

Det som de där killarna gjorde var verkligen inte okej!

Vi finns här för dig om du behöver prata om det förflutna eller nutiden♥

Dom där jävlarna, om jag någonsin möter nån av dem ska jag minsann lära dem ett och annat om att slå småkillar. Jag skulle fan klösa ögonen ur dem och se om de skulle skratta då också.

Läser ofc bro♡
Känns som jag sitter och läser en sån där deprimerande bok som man bara får ångest av... herregud..

*kramar Rasmus*
Du vet att jag finns ♡

Skulle göra samma sak som Drottning Hollie

♥

Om människor försöker trycka ner dig på något sätt, betyder det bara att du står över dem. Glöm aldrig bort det är du snäll.

Säger tack till alla och vil lge alla en tumme, ett ♥ och en kram ♥ Ni är så snälla ♥



Kapitel 3
Jag grät och de tittade på mig. De sprang därifrån och jag låg kvar. Jag vet att de andra barnen lekte lite längre bort på skolgården.
jag reste mig upp och såg att det blödde lite. jag sprang in på toa med plåster i hand. Att en så lite kille som jag gjorde allt för att hindra att berätta det. Jag minns att jag tvättade noggrant såret, blåste på det, grät, sade till mig själv att att skulle bli bra och lade noggrant på plåsterna på benet.
jag gick ut sedan och log och torkade bort tårarna från ögonen.
Det var lugnt i en vecka. Nästa vecka var de där igen. När jag skulle gå på toa. Jag skulle bara lämna mina vänner några minuter. Så var de där igen! Som om de följde efter mig.
De sade åt mig att komma och jag vågade inte säga nej. jag gick med dem, av rädsla och feghet! Jag kunde ha gått. Jag kunde ha sagt till, men jag vågade inte, vill inte hamna i trubbel, ville inte göra mobbarna ledsna och göra det jobbigt för andra.

Jag gick med dem. Efter förra gången hade jag försökt få reda på vilka de var. Det fick jag. populära killar som alla tjejer gillade, alla fotbollskillar gillade. Efter en stund stannade jag iskall, rädd och stilla som en staty. De stirrade på mig och sa elaka grejer. "Kom nu idiot! Så kan du få gå sen lallar! Himla missfoster!" var några av grejer de sade. De sade så mycket elakt då, saker värre än detta. Som "Himla f*cking unge! Du borde inte få finnas!" rädd var jag. De tryckte med mig till samma läskiga ställe. Jag förstod inget. Det var helt mörkt i mitt huvud över varför de ville hit igen. Jag tittade rädd mot dem med stora ögon. Tårarna började lägga sig i ett lager på ögonen. Jag försökte le, men lyckades inte. "Vad vill ni?" frågade jag tyst och kramade om mig själv. Jag undrar det fortfarande. Ja, vad ville de..

Jag hatar de där killarna hur mycket som helst nu för vad de gjort mot dig, får jag tag i de kmr jag att gå till anfall, och jag kommer bnkstavligen slåss för att döda! Du är jättestark och supermodig Rasmus potter, kom ihåg det, du är värd hundra ggr så mycket som de där idioterna!

Jag mår dåligt av att läsa detta.
Så obehagligt...så elaka de var.
Jag hatar de dära idioterna jag vill slå de,HATAR MOBBARE!
Så elakt! Starckar,starckars dig.