PRS Lupple & Medi

Dorian såg på honom med en lugn blick. " Hon har berättat. Har ni berättat för henne om detta?" Undrade han lugnt. Det var så ofta. Det gjorde ont inom honom. "Varför är ni alla tre här? Jag menar det är trevligt med besök. " Sa han med ett mjukt leende. Han såg sedan på Jarlo och log mjukt. " Vilken sorts tavla vill du se? En mänsklig eller en jag gjort som vampyr?" Frågade han förvirrat.

"För vi är inte nere så ofta och vi vill retas lite." Bhal ryckte på axlarna.
"Va glad att vi inte är i vår sanna form. Du skulle bli mer galen."
Jarlo log.
"Båda skulle vara underbart. En mer ny skulle vara underbart." Sa han och nickade.

Dorian såg på Bhal och flinade till. Skakade på huvudet. " Nåväl, desto mer van jag blir av era lukter desto säkrare kommer hon vara. För desto mer tid hon spenderar med er. Desto mer doftar hon...ja himmelskt. "Men skyll inte på mig om ni får något bett någon gång. " Flinade han roat, skämtsamt. Han såg sedan på Jarlo som verkade överlycklig över detta. Dorian funderade lite. " Kan du ge mig några minuter?" Sa han lugnt.

Jarlo nickade och såg efter honom. Log sedan mot Halo när hon kom ut och spg in i hennes ögon.

Dorian gick in i huset och ordnade med blod till sig och drack upp det, snabbt. Inte för att det direkt hjälpte jättemycket. Bara tanken av änglarna var så lockande. Han slöt ögonen och försökte samla ihop sig. Han gjorde ytterligare en kopp med blod och höll den stadigt i handen när han gick ut igen. " Kom in då Jarlo. Så ska du få se. De är i ett skyddat rum." Sa han lugnt.

Han släppte taget om Halo och gick in efter honom.
"Har du en bild på min syster? Jag har hört att hon är din musa.."

Dorian flinade lite. " Jag har många bilder på henne. " Log han. " Kom så ska du få se en av mina mänskliga tavlor som Maria räddade från mitt mänskliga hem." Log han och ledde honom iväg och låste upp rummet när han väl kom dit.

Han gick efter och såg på honom.
"Så du har målat hela ditt liv?" Frågade han och såg sig om. Såg en vacker tavla och log ömt.

Dorian såg på honom med road blick. " Jag kommer inte direkt ihåg att jag målade så mycket när jag var människa. Men jag målade till viss del." Log han ärligt.

Jarlo såg sig om och log svagt.
"Det är mycket vackra målningar."