PRS Lupple & Medi

Han fortsatte att borsta hennes hår. " Det skulle vara lång tid utan dig. " Viskade han ärligt.

"Och jag då? En dag här är en månad för mig." Sa hon och lade armarna om honom.
"Det skulle vara ren och skär tortyr."

Han smekte henne sakta över kinden. " Det skulle vara 30 månader för dig. " Viskade han ömt. " Du skulle dra den värsta lotten. Men jag tror också att det kanske kommer ske någon gång. " Viskade han ömt.

"Jag vet. Stakars mig." Sa hon och drog honom till sig.
"Tänk dig mig. Hungrig efter dig, en månad utan dig."

Han såg på henne med road blick. "Älskade då. Jag kommer gottgöra dig för en sådan sak. " Viskade han och kysste henne över halsen.

Hon såg på honom och sträckte ut halsen.
"Åh där!" Viskade hon med njutning i kroppen.

Han log mjukt och fortsatte att kyssa henne där. Flera gånger.

"Inte mer. Älskade du kommer bara få dig galen." Viskade hon.

Dorian såg på henne och funderade lite. Hon hade antagligen rätt. " Antagligen." Sa han med en lite suck och flyttade sig en bit ifrån henne så han fick lite andrum. Sedan fortsatte han att borsta hennes hår.

"För tänk om jag behöver åka hem igen? Det skulle vara så tråkigt." Hon nickade.