PRS Lupple & Medi

Lathan såg på henne och log mjukt. " Alexander sa att du inte får sätta vikt på foten förrän imorgon. " Sa han enkelt.

"Men då kanske du inte ska se så besvärad ut. Du kunde bett Luci hämta mig?" Frågade hon och skrattade mjukt.

Lathan såg på henne. Funderade lite. " Maria bad mig att hämta dig. " Förklarade han och väl nere så satte han ömt ned henne i en fåtölj i vardagsrummet där hennes mormor redan var.

Hon såg på sin mormor (ska du spela henne?) Och log.
"hej mormor.." Viskade hon och suckade trött. Hon hade stora påsar under ögonne.
"Förlåt."

Dorian hade kommit in och sett Lathan bära runt på Emma och blivit rätt så ledsen över det. Det var inte direkt så att han önskade att Lathan burit runt på Lupe. Men han hade ju kunnat göra något för Lupe på den tiden det begav sig. Men han samlade ihop sig och hälsade på deras gäst innan han begav sig iväg med tavlorna till sitt rum.


Gabriella log mot sitt barnbarn. "Hej käraste." Log hon varmt. "Du har inget att be om ursäkt för. " Försäkrade hon varmt. Reste sig upp och gick fram och kramade om sitt älskade barnbarn.

Hon såg på henne och lade en filt om sig.
"Men jag borde ha berättat- Att jag trodde jag var sjuk. Jag ville inte göra dig oroad." Hon suckade.
"Armelle sover och vaknar till kvällen."

Hon nickade sakta. " Jag förstår. Att oroa ens närstående är aldrig roligt. " Sa hon ömt. Sedan log hon. " Ska bli roligt att träffa henne igen. " Sa hon.

Hon såg på sin fot och skakade på huvudet.
"Men jag borde ha berättat. Oh har du träffat Dorians fru? on är otroligt vacker. Helt magisk!" Sa hon och sken upp.

Hon log varmt. " Nej inte ännu. Jag antar att jag kommer träffa alla såsmåningom." Sa hon lugnt.

Hon nickade och lutade sig tillbaka.
Maria kom in med en rullande bricka och log.
"Lunch till er båda och blod till oss. Förlåt mend et är det vi behöver." Hon såg på sin make.